/ din förevigt
jag förstod att något hade hänt så jag halvsprang till dig 3 på natten. en torsdag. vi skulle upp tidigt dagen efter egentligen. en timme senare blev vi visiterade av polisen och polisen körde in oss på akuten. du fick tvätta bort allt blod och under tiden bad dom mig om ditt person nummer och frågade om du var allergisk mot något. strax efter bedövade dom dig och du höll mig i handen och grät lite för att de gjorde ont. 6 på morgonen ringde jag din mamma för att berätta att jag satt på akuten med hennes son, men att inget allvarligt hade hänt. du skulle ju bara sy några stygn i handen. läkaren bedömde att du behövde sövas och du blev inlagd. du somnade i sängen och jag satt troget bredvid och höll din hand. sköterskan kom in och frågade om vem din närmaste anhöriga är, du uppgav mitt namn och nummer utan att tveka, hon kollade på mig och sa "vilket fint par ni verkar vara". jag skrattade lite och sa att vi inte är tillsammans. hon bad om ursäkt och sa att det såg ut som det. jag skrattade lite igen. när du skulle duscha fick jag åka hem och jag duschade lite fort jag också och sedan åkte jag till din mamma, vi drack kaffe och sedan åkte vi in på sjukhuset igen. hon skällde lite på dig. skrek lite om att du ska vara glad som har mig, att du borde vara mer rädd om mig för att jag är de enda du har kvar. du mumlade att du vet det. det blev en lång dag och 8 på kvällen körde jag och din syster hem din mamma, sen drack vi kaffe hos din mormor innan vi åkte tillbaka för att hämta dig från operationen. vi åkte till max för att du va hungrig. du fick elva stygn i handen, gips i åtta veckor, handterapi i några månader och ett lillfinger som aldrig kommer kunna böjas igen. bara för att du var full och dum och slog sönder en spegel. vi åkte till din mamma för att dricka kaffe och din mamma kollade på mig och sa att hon är så glad att jag finns, glad för att du har mig, att du inte hade varit vid liv utan mig, hon grät lite och kramade mig. din mamma är bäst. jag älskar hela din familj. några timmar senare kom jag hem och la mig i sängen och började gråta. jag hade inte haft tid att tänka på hela dagen men när ja kom hem släppte allt. jag hade varken sovit eller ätit på 36 timmar och de enda jag kunde tänka på var att finnas där för dig, hålla din hand och svara på dumma frågor som alla sköterskor undrar över. jag älskar dig och jag bär en ständig oro över att något ska hända dig min fina prins!
