mystoryyy

kedjeröker under fläkten i brist på annat!

men jag vet vem jag är när jag är hos dig

lillördag= utgång! jajjemen, skitliv. hatar mig själv

inser lite mer varenda dag som går hur mycket jag förstört mig själv, kan inte äta längre, är inte hungrig, tvingar mig själv att äta nån gång ibland, dricker kaffe som vatten för att orka, sover 3 timmar per natt, vet inte vad jag gjort med mig själv, vad som egentligen gick fel och när. har ingen aning om nånting längre. vill inte mer nu. paniken klättrar omkring på insidan och ångesten kväver mig sakta men säkert. vill gråta. drömmer om dig när jag vill glömma. du är alltid i närheten och jag vill bara fly, jag längtar till något annat än dehär, men hur jag än gör så blir de bara fel. trasslar in mig själv i mina egna tankar och hatar mig själv för allt jag gör men inte borde göra, hatar mig själv för allt jag inte gör men borde göra. hatar dig, älskar dig. hatkärlek

ett sms och panikångesten är tillbaka, 3 ord och jag kan inte andas, som en kniv rakt in i båda lungorna, känner hur luften åker ur mig och hur mycket jag än andas så stannar luften inte kvar, pyser ur, får panik, vill skrika, kan inte, får ingen luft, 3 ord och allt kommer tillbaka, panik, panik, panik. lugnar ner mig, förvirrad. varför just nu? orkar inte, du har ingen rätt till att sakna mig, det här är ditt fel, inte mitt. men jag älskar ju dig, sa ju att du aldrig skulle glömma det, dö.

jag vet hur jag förstör, jag vet hur jag sänker dig, jag vet hur jag plågar, jag vet hur jag dränker dig. jag vet hur du känner, jag känner likadant. men jag är inte skyldig dig någonting och du är inte skyldig mig nåt. men om vi litar på varann så har vi en liten chans att vara oskyldiga och svaga. och om vi inte längre kan så får vi lära varann. jag borde tro att allt blir bra men jag är inte säker på om du kan bära mig, det kommer alltid tyngre dagar men jag är inte säker på att jag kan bära dig.

grillar, badar, njuter, kall öl, badminton, fint sällskap, livet känns bra. på måndag på börjar vi om, ett nytt liv, ny start. jag och min vapendragare mot världen, precis som vanligt fast ett nytt highlife. planerat resor, kryssningar, alanyaveckor. det här kommer bli bra. vi ska fixa allting nu. fixa oss själva, börja om helt enkelt, bli bättre människor och må bättre. vi har levt klart de här livet nu, det håller inte längre. en sista vecka av konstant fylla och skit sen går vi vidare. allting känns så bra nu. sätter punkt, vänder blad och går vidare, sätter punkt för den tiden som var.

här igen, som vanligt. fylla, fest och skit. borde bli nykter, blir aldrig nykter.

livet är inte lätt just nu, livet har aldrig varit enkelt för mig även om jag alltid varit hon som lever för stunden, som gör det hon känner för och skiter i resten så finns det saker runt om som ständigt förstör, människor som försvinner, kärlek som tar slut, vänskap som krånglar, hat som växer, alkoholister som trycker ner, socialen, psykologer, pissprov, ingenting samarbetar och trots att jag oftast vill skrika alldeles för högt, skrika efter hjälp så försöker jag göra det bästa av allt, berättar aldrig hur jag mår, vill inte dra ner någon annan i skiten. men livet har sina ljusa stunder, dom är få men det är sånt man kan leva på länge, lycka. inatt somnade jag på hans bröstkorg igen, kände våra hjärtan slå i samma takt med hans arm runt mig och livet var så jävla fint just då. och jag vaknade inatt och tänkte att livet alltid borde få vara så här fint, precis exakt sådär. men allt fint har ett slut och även om jag vet precis vad jag vill så vet jag att det aldrig kommer bli så, att jag måste släppa honom och egentligen så var det ju precis de jag gjorde, släppte honom, gick vidare men han kom tillbaka, samma visa varje gång. men jag är starkare nu, ser skillnaden. och vi nöjer oss med att sova tillsammans ibland, dela samma täcke och känna varandras hjärtslag, jag vet att om det blir mer än så, så är det jag som blir sårad. så jag håller honom på avstånd, hoppas på att han kommer riva ner varenda mur och stanna. men jag vet sanningen, ser igenom allt. jag älskar dig, vad som än händer för du var han som räddade mig, lyfte upp mig ett tag, räddade mig från mig själv, även om allt blev dåligt sedan så kommer jag alltid minnas det bra. jag skyller inte det som hände på dig, det var vårat fel, vi som förstörde. och vem vet, en dag kanske vi är perfekta för varandra

trasig, ångest, panik, kvävs, orkar inte. vill härifrån, packar och åker imorgon, iallafall ett tag. klarar inte av de här, måste bort. kvävs återigen av mina egna tankar, kryper ur mitt eget skinn. vill skrika men får ingen luft, vill skrika men det spelar ingen roll för ingen hör ändå. det blir jobbigare och jobbigare, ser ingen väg ut. orkar inte. ger upp lite mer varje dag, tappar bort mig själv bit för bit. försöker sätta ihop mig själv, bli hel igen men inget funkar. springer ifrån mig själv, från problemen, tankarna. hamnar alltid här tillslut. skriker lite men ingen hör. frustration, ångest, dör. jag älskar dig, alltid. glöm inte det

häller i mig kaffe och kedjeröker i väntan på psykologen, här igen. tar aldrig slut. vill inte, orkar inte. vill bara att allt ska bli bra. så som de borde vara, som de brukade vara. har förstört allt, tror inget nånsin kommer bli som de brukade. försöker överleva ändå, rädd för att misslyckas igen. livrädd, panik, kvävs av mina egna tankar, ångest. borde inte vara här, försöker bara göra allt bra. vrider och vänder på allt men det blir bara fel hur jag än gör. biter ihop. fixar dehär, måste fixa dehär. finns inget annat. helvete

kaos kaos kaos precis som vanligt i mitt lilla huvud. konstant fylla och kaos hela tiden, borde göra något. längtar efter något annat än dehär. borde fixa dehär nu. kan inte, vill inte, orkar inte. dör inombords lite mer varje dag.
minnesluckor, förtränger allt som gör ont, förtränger allt. orkar inte minnas, orkar inte känna. orkar inte bry mig. vill inte gråta så jag stänger av, glömmer och börjar om. börjar om igen. försöker bli bra, försöker göra någon stolt, misslyckas och börjar om. spårar ur som vanligt. ingen blir förvånad längre. brinner av och gråter lite, ensam i mörkret. vill inte att någon ska se. börjar om igen. skriker och hatar lite till, bråkar och slåss. ingen reagerar, slåss för det jag tror på, vad det nu än är. förträngt allt, men vet vad jag inte tror på. dig. fuck you. borde rymma härifrån, börja om. vet att jag aldrig kommer börja om, jag är den jag är, det har jag alltid varit. förstörd och trasig, borde hitta någon som kan rädda mig, eller bara hålla i mig när jag får panikångest och hyperventilerar. slutat sova, hinner inte, kan inte. drömmer bara massa hemskt.

efter en vecka fylld med äventyr är jag äntligen hemma! har hunnit med mycket under veckan, konstant fylla, sovit i tre olika husvagnar och två bilar, bröt mig in i min egna jävla husvagn, bråkat, dansat, träffat massa nytt folk och bränt pengar nå jävulskt! trots lite bråk, skrik och slag så har veckan varit riktigt bra men det är otroligt skönt att vara hemma igen, sova i min egna jävla säng!!



ett inlägg som skulle publiceras i söndags

en natt som började bra och slutade i kaos så lyckades jag sova någon timme och vaknade imorse med en huvudvärk som var obeskrivlig och en bula lika stor som huvudet. det kan bli så när någon puttar en så man flyger och slår huvudet i kylskåpet. trots det så fortsätter jag köra på idag, sista kvällen! skål

sitter i förtältet helt själv och hör regnet smattra mot taket, just nu känns livet ganska bra men jag önskar ändå att jag kunde ändra så mycket, möblera om i mitt liv litegrann. men jag hinner inte med mig själv, jag bara kör på utan att stanna upp, reflektera och tänka efter. får panikångest attacker och gråter, ångrar, skriker och hatar allt. vissa dagar kliver jag inte ens upp ur sängen för att all ork är borta och övriga dagar får jag tvinga upp mig själv, fortsätta köra på och se glad ut. lurar hela världen med ett evigt leende och ett skratt som slår allt. hata, hata, hata

ikväll blir det party igen, 4e kvällen i rad nu men man lever bara en gång. kommer vara bra sliten när jag kommer hem igen. jobbigt att nästa festival börjar direkt efter, hinner bara mellanlanda. tur man är härdad annars hade det vart kört! igår bröt jag mig in i min egna jävla husvagn, nycklar är överskattade och sen somnade jag i baksätet på mercan. haha. jag lyckas med allt ja!