'cause it takes something more this time than sweet sweet lies
är oerhört förvirrad just nu och människor är förbannat dumma i huvudet.
pojken jag tyckt om så fruktansvärt mycket försvann ur mitt liv på några sekunder.
vi har för nån månad sen bestämt tillsammans att de inte ska bli något seriöst mellan
oss för att vi båda trivdes som det var. enkelt, okomplicerat osv. vi träffades,
sov tillsammans och fick den uppmärksamhet vi båda behöver när vi ville.
och det funkade bra. för oss båda. men att bete sig som han betedde sig är så jävla fel
och jag mår illa av bara tanken. och allt det jag kände för honom försvann.
och ja, de är väl klart att jag mår lite dåligt av det men jag grät inte ens.
och de skrämmer mig lite. men det var nog bäst såhär.
han ringde mig i lördags, på fyllan. fast jag sa bara att jag inte orkar vara ett andrahands val
och jag orkar inte att han bara hör av sig på fyllan. jag har inget emot att ha det
som vi hade det innan men dehär funkar inte. tyvärr. jobbigt men sant.
fast precis som jag sagt innan så kommer jag välja att gå vidare med ett leende
på läpparna och vara tacksam för den tid vi haft tillsammans.
de är lättare så.
killen som krossade mitt hjärta för ett tag sen verkar va back in the game igen.
men jag vet inte. han har alldeles fruktansvärt mycket att bevisa innan jag kommer
kunna lita på honom igen. men han får mig att skratta, det är fint.
här uppe, bland alla fina människor hinner jag inte tänka så mycket på allt dehär.
jag kör på bara, men på nätterna när jag sitter ute, helt själv och röker
och de är sådär tyst, de enda som hörs är mina andetag, då kan jag inte låta bli
att tänka. och de gör sådär förbannat jävla skitont. tyvärr.
vill inte hem egentligen men jag måste ju åka snart.
pojken jag tyckt om så fruktansvärt mycket försvann ur mitt liv på några sekunder.
vi har för nån månad sen bestämt tillsammans att de inte ska bli något seriöst mellan
oss för att vi båda trivdes som det var. enkelt, okomplicerat osv. vi träffades,
sov tillsammans och fick den uppmärksamhet vi båda behöver när vi ville.
och det funkade bra. för oss båda. men att bete sig som han betedde sig är så jävla fel
och jag mår illa av bara tanken. och allt det jag kände för honom försvann.
och ja, de är väl klart att jag mår lite dåligt av det men jag grät inte ens.
och de skrämmer mig lite. men det var nog bäst såhär.
han ringde mig i lördags, på fyllan. fast jag sa bara att jag inte orkar vara ett andrahands val
och jag orkar inte att han bara hör av sig på fyllan. jag har inget emot att ha det
som vi hade det innan men dehär funkar inte. tyvärr. jobbigt men sant.
fast precis som jag sagt innan så kommer jag välja att gå vidare med ett leende
på läpparna och vara tacksam för den tid vi haft tillsammans.
de är lättare så.
killen som krossade mitt hjärta för ett tag sen verkar va back in the game igen.
men jag vet inte. han har alldeles fruktansvärt mycket att bevisa innan jag kommer
kunna lita på honom igen. men han får mig att skratta, det är fint.
här uppe, bland alla fina människor hinner jag inte tänka så mycket på allt dehär.
jag kör på bara, men på nätterna när jag sitter ute, helt själv och röker
och de är sådär tyst, de enda som hörs är mina andetag, då kan jag inte låta bli
att tänka. och de gör sådär förbannat jävla skitont. tyvärr.
vill inte hem egentligen men jag måste ju åka snart.
vissa saker är lätta att ta för givet
Vissa saker är lätta att ta för givet.
Speciellt det man har eller människor man älskar och det som är bra i livet.
Det är lätt att man glömmer varandra, det är lätt att man drömmer om annat.
Såna stunder man tvivlar och allting känns skit är det lätt
att man glömmer och stanna och tänka efter.
Frågor och svar, finns det någonting kvar, alla dåliga dar.
Känns det rätt vi två det vi har är blir det någonsin bra, brinner lågan för svagt?
Vi har nått en punkt där man antingen satsar allt eller bryter helt,
Men jag ger inte upp det vi har, du och jag, det vi byggt ihop det betyder mer.
Det vi har tillsammans det är allt jag vet.
Alla gånger vi lovat oss aldrig mer.
Alla packade väskor, löften, förlåt, alla bråk, alla kalla spel.
Alla dörrar vi slängt igen, allting bra som för stunden känns längesen.
Alla gånger vi lovat varandra att vi drar, aldrig någonsin mer kommer hem igen.
för det här blir alltid fel.
Snälla lyssna på mig, förlåt för allt.
Kan vi spola tillbaka en timme, för jag vill inte att du ska gå din väg.
Och nu står vi här som så många gånger förut medan allting går isär framför ögonen på oss.
Försök och förstå vad jag menar och inte vad jag sa.
Jag vill bara ha dig i hela världen varför kan inte allting vara bra?
Varför måste det sluta i tårar, skrik, bråk och panik?
Bara explodera ur all kontroll. Båda mår skit, jag förstår inte.
vi kan väl resonera som vanliga människor med alla andra förutom varandra,
hur svårt kan det va?
Men jag går vid din sida genom eld om det krävs för att vi ska få det bra.
Inget runt omkring mig känns alls lika stort som vi.
Ändå frågar jag mig hur vi tog oss hit.
svett blod och skit och allting känns så orättvist
Speciellt det man har eller människor man älskar och det som är bra i livet.
Det är lätt att man glömmer varandra, det är lätt att man drömmer om annat.
Såna stunder man tvivlar och allting känns skit är det lätt
att man glömmer och stanna och tänka efter.
Frågor och svar, finns det någonting kvar, alla dåliga dar.
Känns det rätt vi två det vi har är blir det någonsin bra, brinner lågan för svagt?
Vi har nått en punkt där man antingen satsar allt eller bryter helt,
Men jag ger inte upp det vi har, du och jag, det vi byggt ihop det betyder mer.
Det vi har tillsammans det är allt jag vet.
Alla gånger vi lovat oss aldrig mer.
Alla packade väskor, löften, förlåt, alla bråk, alla kalla spel.
Alla dörrar vi slängt igen, allting bra som för stunden känns längesen.
Alla gånger vi lovat varandra att vi drar, aldrig någonsin mer kommer hem igen.
för det här blir alltid fel.
Snälla lyssna på mig, förlåt för allt.
Kan vi spola tillbaka en timme, för jag vill inte att du ska gå din väg.
Och nu står vi här som så många gånger förut medan allting går isär framför ögonen på oss.
Försök och förstå vad jag menar och inte vad jag sa.
Jag vill bara ha dig i hela världen varför kan inte allting vara bra?
Varför måste det sluta i tårar, skrik, bråk och panik?
Bara explodera ur all kontroll. Båda mår skit, jag förstår inte.
vi kan väl resonera som vanliga människor med alla andra förutom varandra,
hur svårt kan det va?
Men jag går vid din sida genom eld om det krävs för att vi ska få det bra.
Inget runt omkring mig känns alls lika stort som vi.
Ändå frågar jag mig hur vi tog oss hit.
svett blod och skit och allting känns så orättvist
lever fortfarande, vart satans full inatt. kunde inte ens gå. men hade roligt iallafall. blev lugnt ikväll iallafall. sova nu, gnight!
we found love in a hopeless place
i don't wanna talk now, i don't wanna hear you scream no more
ligger i en säng många mil från min hemstad. bloggen hamnar lite åt sidan nu. känner att jag inte orkar. de kommer mer problem hela tiden och jag är så glad över att jag inte är hemma. pojken som jag kallat för min pojke hela sommaren är nu officiellt ute ur mitt liv o jag grät inte ens. en längre historia kommer nog dyka upp framöver. han som krossade mitt hjärta är påväg tillbaka, eller iallfall lite. de är kaos i mitt huvud som vanligt o jag ville mest bara berätta att jag lever. ikväll blir de halloween fest o jag tatuerade mig i onsdags. ska gå ut o dricka kaffe o röka. hoppas alla fina läsare mår bra och får en fin helg!
xoxo
fairytales don't always have a happy ending, do they?
har packat hela kvällen. imorgon åker jag. äntligen. att komma bort från den här staden och människorna i den är något jag verkligen behöver just nu.
imorgon får jag äntligen träffa min älskade, fina, fina pappa! saknar honom varenda dag o önskar att han kunde vara här med mig. sedan åker jag till min älskade pingla. det blir halloweenfest, myskvällar o massa annat bus. behöver det så oerhört mycket. ska bli jävligt skönt att komma bort från alla idiotpojkar också! nu ska jag sova
en bild på en himmel en fin sommarnatt.
samma natt som vi gick 1,5 mil.
saknar sommaren
om livet var en sång så skulle jag sjunga hela tiden, bara flumma genom livet. och du o jag, vi skulle kunna alla melodier
jag har inte uppdaterat på ett tag, mest bara för att jag inte vet vad jag ska skriva.
trots att det finns massor att skriva om..
det är kaos i mitt huvud. på jävligt många olika sätt. jag får liksom ingen ordning på mitt liv.
jag kan lösa ett problem men då kommer det två nya. och tillslut sitter jag där med så mycket
problem, med så mycket skit.
det har varit en fin helg, men samtidigt så otroligt jobbig och jag har tänkt alldeles för mycket.
just nu sitter jag med gårdagens smink utkletat i ansiktet, med tovigt hår och med en jättestor mysig
tjocktröja. jag mår lite illa av röklukten, fast ibland kan jag tycka att de påminner lite om dig.
de luktar inte sådär äcklig röklukt som att man suttit o rökt under fläkten i 20 år
utan mer sådär fin röklukt, är de nån som vet va jag pratar om? så luktar jag iallafall.
och de gör så ont i mig just nu, som att mitt hjärta slits i bitar, för att för ett tag sedan
fanns det en kille som fick mitt hjärta att slå många extra slag, som fick mig att fnittra sådär lyckligt
och fint, allt var fint gällande oss. men det var länge sen nu och han krossade mitt hjärta
på ett alldeles jävla skit dåligt sätt o jag grät, jag grät jättemycket och jag har aldrig varit tjejen
som gråtit över pojkar men för han grät jag fruktansvärt mycket. men livet går vidare, it always does.
och jag tror att jag är lite dum i huvudet och jag har nog ett alldeles för stort hjärta
för när såren läkt och jag slutat gråta så kunde jag ändå säga att jag önskar honom all lycka i världen,
att han får vara bland människor som älskar honom, att han mår bra och får vara lycklig.
det kanske låter konstigt, han sårade ju mig så mycket. men jag visste alltid innerst inne att det
inte var meningen och att han egentligen också mådde jättedåligt över det. och att han önskade mig
massa lycka o kärlek. det kanske låter konstigt och man behöver nog veta hela historien för att kunna
förstå, och de är fortfarande inte säkert att man faktiskt förstår. men allt blev fel när de handlade om oss.
vi sa fel ord, gjorde fel saker och tänkte fel tankar.
att han betett sig otroligt dåligt kommer jag alltid att tycka.
att komma o gå när det passar är jävligt dåligt.
och varenda gång han bråkat med sin tjej hörde han av sig till mig.
typ som att jag var någon som aldrig lämnade honom, och trots att de gått flera månader
så skulle jag ändå prata med honom o förlåta honom. o de kanske var dumt av mig
men jag tror mitt hjärta är för stort för att hata honom.
och nu, nu är han tillbaka igen.
jag vet inte om jag tycker om det eller hatar det.
allt dehär gör mig galen iallafall för att tankarna snurrar runt och tar aldrig slut.
allt är ju annorlunda den här gången. det är faktiskt slut mellan dom
men jag vet inte. kommer ta fruktansvärt mycket tid innan jag ens vågar lita på honom.
jag har funderat lite på om vi skulle passa ihop eller inte. tror nog nästan alla tjejer funderar på sånt..
hur som helst så vet jag inte. antingen skulle vi passa jättebra ihop eller så skulle vi bara bli kaos,
gråt o skrik. vi kanske kommer få reda på det en dag, kanske inte.
men de känns som att dehär aldrig kommer få ett riktigt slut, för hur vi än gör
så blir det ändå alltid precis såhär. och jag vet inte om det är bra eller dåligt.
trots att det finns massor att skriva om..
det är kaos i mitt huvud. på jävligt många olika sätt. jag får liksom ingen ordning på mitt liv.
jag kan lösa ett problem men då kommer det två nya. och tillslut sitter jag där med så mycket
problem, med så mycket skit.
det har varit en fin helg, men samtidigt så otroligt jobbig och jag har tänkt alldeles för mycket.
just nu sitter jag med gårdagens smink utkletat i ansiktet, med tovigt hår och med en jättestor mysig
tjocktröja. jag mår lite illa av röklukten, fast ibland kan jag tycka att de påminner lite om dig.
de luktar inte sådär äcklig röklukt som att man suttit o rökt under fläkten i 20 år
utan mer sådär fin röklukt, är de nån som vet va jag pratar om? så luktar jag iallafall.
och de gör så ont i mig just nu, som att mitt hjärta slits i bitar, för att för ett tag sedan
fanns det en kille som fick mitt hjärta att slå många extra slag, som fick mig att fnittra sådär lyckligt
och fint, allt var fint gällande oss. men det var länge sen nu och han krossade mitt hjärta
på ett alldeles jävla skit dåligt sätt o jag grät, jag grät jättemycket och jag har aldrig varit tjejen
som gråtit över pojkar men för han grät jag fruktansvärt mycket. men livet går vidare, it always does.
och jag tror att jag är lite dum i huvudet och jag har nog ett alldeles för stort hjärta
för när såren läkt och jag slutat gråta så kunde jag ändå säga att jag önskar honom all lycka i världen,
att han får vara bland människor som älskar honom, att han mår bra och får vara lycklig.
det kanske låter konstigt, han sårade ju mig så mycket. men jag visste alltid innerst inne att det
inte var meningen och att han egentligen också mådde jättedåligt över det. och att han önskade mig
massa lycka o kärlek. det kanske låter konstigt och man behöver nog veta hela historien för att kunna
förstå, och de är fortfarande inte säkert att man faktiskt förstår. men allt blev fel när de handlade om oss.
vi sa fel ord, gjorde fel saker och tänkte fel tankar.
att han betett sig otroligt dåligt kommer jag alltid att tycka.
att komma o gå när det passar är jävligt dåligt.
och varenda gång han bråkat med sin tjej hörde han av sig till mig.
typ som att jag var någon som aldrig lämnade honom, och trots att de gått flera månader
så skulle jag ändå prata med honom o förlåta honom. o de kanske var dumt av mig
men jag tror mitt hjärta är för stort för att hata honom.
och nu, nu är han tillbaka igen.
jag vet inte om jag tycker om det eller hatar det.
allt dehär gör mig galen iallafall för att tankarna snurrar runt och tar aldrig slut.
allt är ju annorlunda den här gången. det är faktiskt slut mellan dom
men jag vet inte. kommer ta fruktansvärt mycket tid innan jag ens vågar lita på honom.
jag har funderat lite på om vi skulle passa ihop eller inte. tror nog nästan alla tjejer funderar på sånt..
hur som helst så vet jag inte. antingen skulle vi passa jättebra ihop eller så skulle vi bara bli kaos,
gråt o skrik. vi kanske kommer få reda på det en dag, kanske inte.
men de känns som att dehär aldrig kommer få ett riktigt slut, för hur vi än gör
så blir det ändå alltid precis såhär. och jag vet inte om det är bra eller dåligt.
jag är beredd att gå i döden för din rätt och döda mig om jag inte har rätt
det är skillnad på ha en kuk å va en kuk.
och jag är beredd och gå i döden för din rätt.
och döda mig om jag inte har rätt.
han har bränt alla tänkbara broar.
han har sänkt alla möjliga skepp.
han har kallat dig 'äckliga hora'.
han har till och med spräckt din läpp.
han har alltid humör som en åskkur.
blir han arg ser han rött som ett stoppljus.
finns ingen väg tillbaks för nån som är en looser,
ett riktigt jävla as
ni två kan aldrig börja om igen
va jag bryr mig om är att du kallar på mig även om jag inte kommer tillbaks till dig
som vanligt är mitt liv kaos. de är alltid något som händer.
lägger undan problemen ett tag nu o åker på stan med min fina vän.
först ska jag bara dricka lite kaffe.
lägger undan problemen ett tag nu o åker på stan med min fina vän.
först ska jag bara dricka lite kaffe.
you will miss me
händer för mycket i mitt liv nu. kaos kaos kaos.
måste sova. kan inte sova. fuck this.
måste sova. kan inte sova. fuck this.
det vittnar om alla gånger du slogs för ditt liv
jag har aldrig träffat någon som knarkar så mycket som du, ändå är du den renaste jag mött.
jag lägger örat mot din handled
pulsen tickar där i
hjärtsåret strax nedanför ditt svalg
påminner mig om att din kropp
är vid tidens slut
ditt tunga grå huvud
vilar i mitt sorgeknä
ditt rop på hjälp har
stelnat i luften
det hänger kvar och vittnar om
alla gånger du slogs för ditt liv
och nu. en sten i min hand
döden är sant för dig,
det enda du kan räkna med
men ambulansen är på väg
och du kommer inte lämna mig
den här gången.
jag hittade den här dikten och lånade den av:
http://handleder.blogspot.com/
lina heter hon. jag tycker ni ska läsa hennes blogg. faktiskt.
jag brukar inte tipsa om andra bloggar egentligen. kanske
för att jag aldrig riktigt hittar någon blogg som är värd att tipsas
om. men hennes blogg är det. jag vet inte varför egentligen..
jag tror att det beror på att hon skriver så jävla rakt, så jävla ärligt.
jag ser nog upp till henne lite. att se upp till en människa man aldrig träffat,
inte känner kan jag själv tycka är konstigt. iallafall lite.
jag brukar inte göra det heller.
men all respekt till henne, för att hon trots allt som hänt ändå är här,
kämpar och inte ger upp. de är coolt, coolt som fan.
och den där dikten berörde mig.
kan inte beskriva hur, men den gjorde det.
hur som helst, läs hennes blogg.
och lina: keep on, you rock.
och vill du att jag tar bort dikten, kommentera så fixar jag de på en gång
jag lägger örat mot din handled
pulsen tickar där i
hjärtsåret strax nedanför ditt svalg
påminner mig om att din kropp
är vid tidens slut
ditt tunga grå huvud
vilar i mitt sorgeknä
ditt rop på hjälp har
stelnat i luften
det hänger kvar och vittnar om
alla gånger du slogs för ditt liv
och nu. en sten i min hand
döden är sant för dig,
det enda du kan räkna med
men ambulansen är på väg
och du kommer inte lämna mig
den här gången.
jag hittade den här dikten och lånade den av:
http://handleder.blogspot.com/
lina heter hon. jag tycker ni ska läsa hennes blogg. faktiskt.
jag brukar inte tipsa om andra bloggar egentligen. kanske
för att jag aldrig riktigt hittar någon blogg som är värd att tipsas
om. men hennes blogg är det. jag vet inte varför egentligen..
jag tror att det beror på att hon skriver så jävla rakt, så jävla ärligt.
jag ser nog upp till henne lite. att se upp till en människa man aldrig träffat,
inte känner kan jag själv tycka är konstigt. iallafall lite.
jag brukar inte göra det heller.
men all respekt till henne, för att hon trots allt som hänt ändå är här,
kämpar och inte ger upp. de är coolt, coolt som fan.
och den där dikten berörde mig.
kan inte beskriva hur, men den gjorde det.
hur som helst, läs hennes blogg.
och lina: keep on, you rock.
och vill du att jag tar bort dikten, kommentera så fixar jag de på en gång
"för att du är en underbar människa och du är värd hur mycket som helst." ord som får mig att gråta. mycket
förvirrad natt, förvirrad dag. känslor som fanns men som inte längre finns men som gjorde
sig påminda igen. sms och telefonsamtal som fick mig att gråta lite.
inte av lycka eller av sorg utan mest bara för att det var så jävla fint.
en människa, en fruktansvärt fin människa satt o lämnade ut hela sitt hjärta
utan lögner, inget spel. bara ren o skär jävla ärlighet och det gjorde lite ont i mig.
de gjorde ont, att en kille som jag inte träffat på så länge och som egentligen är ett
svin, kan vara så ärlig och rak. och det var fint, han är en fin människa
men jag vet hur han är och därför är jag så förvirrad nu.
jag känner honom alldeles, alldeles för bra. han kanske inte förstår det själv.
men dehär me känslor, de skrämmer skiten ur honom.
han vågar aldrig ge hjärtat rakt ut för han är så rädd för att bli lämnad,
för att bli sårad. vilket är lite tråkigt för han vet egentligen att jag är den sista
människan på jorden som nånsin skulle dra. han har betett sig som ett svin
förut och trots det står jag kvar, bara för att jag vet att innanför dedär hårda
skalet så finns det ett hjärta av guld. han visar de inte så ofta men det finns där
och det vet jag. därför stannar jag. han har bara hamnat på fel väg,
sett fel saker, tagit fel beslut, gjort fel saker, men han är en bra kille egentligen.
och idag när vi satt där under fläkten o drack kaffe, rökte o snackade massa
skit så insåg jag hur mycket jag saknat honom och våra fina kaffestunder.
saknat oss.
vi är fina tillsammans. ganska så oslagbara om vi bara håller ihop.
vi kan vinna mot alla andra men har svårt att vinna över oss själva.
vi är ganska bra tillsammans, men en del av oss är ändå kaos.
kaos, impuls o dåliga beslut.
vet inte vad jag ska skriva
men vännen jag har saknat dig, o allt de som hänt.
vi löser det tillsammans
sig påminda igen. sms och telefonsamtal som fick mig att gråta lite.
inte av lycka eller av sorg utan mest bara för att det var så jävla fint.
en människa, en fruktansvärt fin människa satt o lämnade ut hela sitt hjärta
utan lögner, inget spel. bara ren o skär jävla ärlighet och det gjorde lite ont i mig.
de gjorde ont, att en kille som jag inte träffat på så länge och som egentligen är ett
svin, kan vara så ärlig och rak. och det var fint, han är en fin människa
men jag vet hur han är och därför är jag så förvirrad nu.
jag känner honom alldeles, alldeles för bra. han kanske inte förstår det själv.
men dehär me känslor, de skrämmer skiten ur honom.
han vågar aldrig ge hjärtat rakt ut för han är så rädd för att bli lämnad,
för att bli sårad. vilket är lite tråkigt för han vet egentligen att jag är den sista
människan på jorden som nånsin skulle dra. han har betett sig som ett svin
förut och trots det står jag kvar, bara för att jag vet att innanför dedär hårda
skalet så finns det ett hjärta av guld. han visar de inte så ofta men det finns där
och det vet jag. därför stannar jag. han har bara hamnat på fel väg,
sett fel saker, tagit fel beslut, gjort fel saker, men han är en bra kille egentligen.
och idag när vi satt där under fläkten o drack kaffe, rökte o snackade massa
skit så insåg jag hur mycket jag saknat honom och våra fina kaffestunder.
saknat oss.
vi är fina tillsammans. ganska så oslagbara om vi bara håller ihop.
vi kan vinna mot alla andra men har svårt att vinna över oss själva.
vi är ganska bra tillsammans, men en del av oss är ändå kaos.
kaos, impuls o dåliga beslut.
vet inte vad jag ska skriva
men vännen jag har saknat dig, o allt de som hänt.
vi löser det tillsammans
jag har mer tålamod än va du har hårda ord
vi kan spela dehär spelet hur länge du vill, du kan försöka trycka ner mig hur mycket du vill.
jag tror inte du förstår men den enda som förlorar på dehär,
den enda som blir förstörd, de är du.
jag är bättre än dig, så jävla mycket bättre.
de är synd att du gör såhär mot mig, mot dig själv och mot alla andra
för du var en fin människa en gång i tiden.
jag har alltid gillat dig för allt det du gjort, för att du alltid varit så ärlig,
så rak men ändå så förbannat godhjärtad. du hade kunnat komma långt på
det. nu vet jag inte vart du är längre, vart gamla fina du är men jag vet
att du tappat bort dig själv och jag hoppas du nån gång hittar tillbaka.
nu kommer dehär låta sjukt men en del av mig kommer alltid älska dig, alltid.
jag kommer att förlåta dig den dagen du vet att du gjort fel, den dagen
du ber om ursäkt, den dagen du är du igen.
jag saknar dig, hela tiden. trots att du beteer dig som ett svin så kan jag inte
låta bli att tänka på tiderna vi hade tillsammans o de svider i hjärtat.
du kommer aldrig lyckas förstöra mig, för vet du vad?
jag har mer tålamod än va du har hårda ord
jag tror inte du förstår men den enda som förlorar på dehär,
den enda som blir förstörd, de är du.
jag är bättre än dig, så jävla mycket bättre.
de är synd att du gör såhär mot mig, mot dig själv och mot alla andra
för du var en fin människa en gång i tiden.
jag har alltid gillat dig för allt det du gjort, för att du alltid varit så ärlig,
så rak men ändå så förbannat godhjärtad. du hade kunnat komma långt på
det. nu vet jag inte vart du är längre, vart gamla fina du är men jag vet
att du tappat bort dig själv och jag hoppas du nån gång hittar tillbaka.
nu kommer dehär låta sjukt men en del av mig kommer alltid älska dig, alltid.
jag kommer att förlåta dig den dagen du vet att du gjort fel, den dagen
du ber om ursäkt, den dagen du är du igen.
jag saknar dig, hela tiden. trots att du beteer dig som ett svin så kan jag inte
låta bli att tänka på tiderna vi hade tillsammans o de svider i hjärtat.
du kommer aldrig lyckas förstöra mig, för vet du vad?
jag har mer tålamod än va du har hårda ord
alltså jag börjar fan hyperventilera snart, spriten är slut
och som vanligt slutar inget som man tänkt - nånsin.
nykter är jag, som fan. paniken som uppstod när vi insåg att spriten
tog slut var inte rolig alls. haha. satt igång o ringde folk utav helvete,
hittade fest, skulle dra dit, fick inte tag i skjuts, började överväga kollektivt självmord,
slutade överväga det. efter ett tag lugnade vi oss, så satt vi där. 5 personer,
alla lite småless men vi hade fan kul ändå. som vanligt när pojkarna håller igång.
lyckats bryta 4 naglar, 4 stycken. och allt skyller jag på A som skulle kittla mig o hålla
på o jävlas, dog av skratt o skulle ge tillbaka, så vi brottades en sväng,
hans fel att naglarna mina gick av litegranna. slutade med att jag
hamnade i underläge och låg o skrikskrattade o bad att han skulle sluta.
hahaha.
jag tror jag behöver alla pojkarna galenskap lite mer än va jag själv förstår.
dom får mig alltid så glad, och jag skrattar konstant i deras sällskap
o allihopa vet exakt va dom ska säga för att få mig att skratta sådär
härligt av lycka. tror det bara är dom som får mig att skratta sådär,
sådär äkta ni vet. som att skrattet verkligen kommer inifrån.
och det gör de verkligen. det är nog bara dom som får mig att skratta
så en hel kväll. fyfan, grabbar, va glad jag är att ni finns i mitt liv.
ni är precis de jag behöver, ni vet precis va jag behöver.
ni är grymma. allihopa.
nu ska jag sova
nykter är jag, som fan. paniken som uppstod när vi insåg att spriten
tog slut var inte rolig alls. haha. satt igång o ringde folk utav helvete,
hittade fest, skulle dra dit, fick inte tag i skjuts, började överväga kollektivt självmord,
slutade överväga det. efter ett tag lugnade vi oss, så satt vi där. 5 personer,
alla lite småless men vi hade fan kul ändå. som vanligt när pojkarna håller igång.
lyckats bryta 4 naglar, 4 stycken. och allt skyller jag på A som skulle kittla mig o hålla
på o jävlas, dog av skratt o skulle ge tillbaka, så vi brottades en sväng,
hans fel att naglarna mina gick av litegranna. slutade med att jag
hamnade i underläge och låg o skrikskrattade o bad att han skulle sluta.
hahaha.
jag tror jag behöver alla pojkarna galenskap lite mer än va jag själv förstår.
dom får mig alltid så glad, och jag skrattar konstant i deras sällskap
o allihopa vet exakt va dom ska säga för att få mig att skratta sådär
härligt av lycka. tror det bara är dom som får mig att skratta sådär,
sådär äkta ni vet. som att skrattet verkligen kommer inifrån.
och det gör de verkligen. det är nog bara dom som får mig att skratta
så en hel kväll. fyfan, grabbar, va glad jag är att ni finns i mitt liv.
ni är precis de jag behöver, ni vet precis va jag behöver.
ni är grymma. allihopa.
nu ska jag sova
I don't get drunk, i get awesome
planen var att jag skulle ta de lugnt ikväll men när får jag nånsin göra det? byter om till festkläderna ikväll igen och drar in till stan. jag tänker inte bli så full iallafall, men varje gång jag säger så blir jag stenfull så vi får se hur kvällen slutar. not good i guess
nån dålig lista liksom
Vad heter du? de är ju hemligt fortfarande, haha
Har du kysst någon inom de två senaste veckorna? ja
Är du kär? jag vet inte, både ja och nej tror ja. konstigt dedär
Gjort nåt du ångrar? Ja
Velat bli tillsammans med ditt ex igen? Nej
Är du blyg? Nja, beror väl lite på
Vilken årstid gillar du mest? Sommar och vår
Favoritdjur? Hund
Vad består din garderob av? tamefan allt möjligt, men har aldrig något att ha på mig..
Hur mycket pengar har du varje månad? de är ju jävligt olika
Vad köpte du senast? chai-latte
Den bästa filmen? walk the line
Vad är klockan just nu? 17.23
Hur mår du? förvirrat
Vem kysste du senast? min pojke
Har du åkt moped någon gång? ja
Är du mörkrädd? nej, bara ibland
Vart skulle du helst vilja ha piercing? tungan igen, eller läppen
Saft eller alkohol? alkohol
Största svaghet? kärlek
Röker du? ja..
Bästa bok? det ska bli ett sant nöje att döda dig
Blivit rånad? nej
Humör just nu? trött,tröttare,tröttast
Vilka internetsidor besöker du varje dag? facebook
Vad slösar du mest pengar på? kläder och alkohol
Vad dricker du för alkohol? oftast öl eller cider
Kan man vara vän med sitt ex? ja
Favoritchoklad? marabou
Varit kär i en kändis? nej
Har du lätt för att kunna lita på folk? nja..
Är du lycklig? de går upp o ner
Använder du smink? ja
Hur ofta motionerar du? när jag springer till bussen typ
Vad har du för drömmar? konstiga
Blivit tagen/hämtad av polis? nej, men varit iblandad i snuthärvor alldeles för mycket
Blivit förföljd? nej
Hur svarar du i hemtelefonen? hej
Hur svarar du i mobiltelefonen? beror på vem de är
Ringer det mycket till dig? jarå
Ringer du mycket? haha ja
Vem ringde du senast? min pingla
Hur mycket pengar har du? typ 50 spänn..
Antal timmar sömn inatt? 11 kanske
Sover du ensam i natt? ja,tyvärr
Vem sov du hos senast? han
Vem sov hos dig senast? han
Vem vet mest om dig? min pingla
Vem vet du mest om? min pingla, fast jag vet mycket om många
Vad ser du fram emot? tatueringen o halloween
Vad vill du just nu? sova o äta
Vem hånar du? -
Vem längtar du mest efter? pappa
Vem vill du helst slippa? idioter
Vem stör du dig på? många
Vem vill du sova bredvid inatt? han
Vilken årstid är det nu? höst
Anser du dig själv snygg? nej
Har du varit kär? ja
Är du en bra partner? de vet jag inte
Har någon varit otrogen mot dig? tror inte det
Har någon varit otrogen mot någon , med dig? ja, jag visste dock inte om det
Har du varit otrogen? nej
Brukar du oftast ragga eller bli uppraggad? uppraggad isåfall
Är du fortfarande med personen du kysste senast? Vadå "med personen"?
Vad åt du senast? kommer fan inte ihåg
Är du polare med grannarna? hah, nej
Har du kysst någon inom de två senaste veckorna? ja
Är du kär? jag vet inte, både ja och nej tror ja. konstigt dedär
Gjort nåt du ångrar? Ja
Velat bli tillsammans med ditt ex igen? Nej
Är du blyg? Nja, beror väl lite på
Vilken årstid gillar du mest? Sommar och vår
Favoritdjur? Hund
Vad består din garderob av? tamefan allt möjligt, men har aldrig något att ha på mig..
Hur mycket pengar har du varje månad? de är ju jävligt olika
Vad köpte du senast? chai-latte
Den bästa filmen? walk the line
Vad är klockan just nu? 17.23
Hur mår du? förvirrat
Vem kysste du senast? min pojke
Har du åkt moped någon gång? ja
Är du mörkrädd? nej, bara ibland
Vart skulle du helst vilja ha piercing? tungan igen, eller läppen
Saft eller alkohol? alkohol
Största svaghet? kärlek
Röker du? ja..
Bästa bok? det ska bli ett sant nöje att döda dig
Blivit rånad? nej
Humör just nu? trött,tröttare,tröttast
Vilka internetsidor besöker du varje dag? facebook
Vad slösar du mest pengar på? kläder och alkohol
Vad dricker du för alkohol? oftast öl eller cider
Kan man vara vän med sitt ex? ja
Favoritchoklad? marabou
Varit kär i en kändis? nej
Har du lätt för att kunna lita på folk? nja..
Är du lycklig? de går upp o ner
Använder du smink? ja
Hur ofta motionerar du? när jag springer till bussen typ
Vad har du för drömmar? konstiga
Blivit tagen/hämtad av polis? nej, men varit iblandad i snuthärvor alldeles för mycket
Blivit förföljd? nej
Hur svarar du i hemtelefonen? hej
Hur svarar du i mobiltelefonen? beror på vem de är
Ringer det mycket till dig? jarå
Ringer du mycket? haha ja
Vem ringde du senast? min pingla
Hur mycket pengar har du? typ 50 spänn..
Antal timmar sömn inatt? 11 kanske
Sover du ensam i natt? ja,tyvärr
Vem sov du hos senast? han
Vem sov hos dig senast? han
Vem vet mest om dig? min pingla
Vem vet du mest om? min pingla, fast jag vet mycket om många
Vad ser du fram emot? tatueringen o halloween
Vad vill du just nu? sova o äta
Vem hånar du? -
Vem längtar du mest efter? pappa
Vem vill du helst slippa? idioter
Vem stör du dig på? många
Vem vill du sova bredvid inatt? han
Vilken årstid är det nu? höst
Anser du dig själv snygg? nej
Har du varit kär? ja
Är du en bra partner? de vet jag inte
Har någon varit otrogen mot dig? tror inte det
Har någon varit otrogen mot någon , med dig? ja, jag visste dock inte om det
Har du varit otrogen? nej
Brukar du oftast ragga eller bli uppraggad? uppraggad isåfall
Är du fortfarande med personen du kysste senast? Vadå "med personen"?
Vad åt du senast? kommer fan inte ihåg
Är du polare med grannarna? hah, nej
hit me hard, hit me right between the eyes, i wanna see the stars. hit me, hit me, hit me hard
är så förbannat röksugen så jag tror att jag dör snart.
skulle göra jävligt mycket för en cigarrett nu.
just sayin'.
tänkte ta en natt promenad med min pingla,
snacka massa skit o kirra cigg.
känns som att de blir helt jävla perfekt just nu.
men kommer frysa som fa-an.
skulle göra jävligt mycket för en cigarrett nu.
just sayin'.
tänkte ta en natt promenad med min pingla,
snacka massa skit o kirra cigg.
känns som att de blir helt jävla perfekt just nu.
men kommer frysa som fa-an.
djurmisshandel
djurmisshandel är en av de värsta saker en människa kan göra.
att ge sig på ett djur är så otroligt fegt då djuret inte kan göra
mycket motstånd alls och hunden blir helt förstörd.
så jävla fegt så jag mår illa bara jag tänker på det.
och nu är jag så irriterad och så förbannad så fyfan.
två människor jag umgicks med varje dag förut
har haft många djur. hundar, katter, råttor, kaniner.
you name it. jag vet att killen betett sig otroligt dåligt mot djuren men jag har aldrig
kunnat bevisa det. för två-tre år sedan skaffade dom två hundar.
två otroligt fina kamphundar. innan jag träffade dom hundarna
har jag aldrig riktigt tyckt om kamphundar men dom två
fick mitt hjärta att smälta tusen gånger om.
en liten flicka och en pojke från samma kull. jag var den första förutom ägarna
som fick träffa dom och dom där hundarna älskar jag med hela mitt hjärta.
hundarna har växt upp med mig och jag har fått följa dom genom deras väg
från liten valp till stor fin maffig kamphund.
i början när dom precis kommit så hade jag pojken innanför
min dunjacka för han frös så mycket, och flickan hade ***** under sin jacka.
jag märkte fort att hundarna inte alls mådde bra i sitt nya hem
men dom var inte mina så det fanns till en början inte alls mycket jag kunde göra.
dom blev stressade och aggressiva i sällskapet av sina ägare men såfort jag
eller någon annan tog ut dom blev dom hur lugna och fina som helst.
jag litade på hundarna till 100 % och visste att dom aldrig skulle göra utfall eller liknande
när dom var med mig. allt eftersom tiden gick blev hundarna sämre och flickan
valde dom att sälja av olika förbannat otydliga anledningar.
jag vet att anledningen var att dom inte orkade med två stora kamphundar
som behöver motion, kärlek och jävligt mycket regler.
pojken behöll dom iallafall. många i den här stan har anmält dom för djurmisshandel
men trots anmälning på anmälning så har ingenting hänt. ganska sjukt va?
att ingen tar tag i en sån allvarlig sak tidigare.
nu har det gått så långt att en kille ringde 112, varpå dom fick komma och hämta
hunden och ta honom därifrån.
ägarna i fråga är inga människor jag umgås med längre, dels pågrund av beteendet
mot hundarna, dels pågrund av andra privata anledningar.
idag väntar hunden på att bli omplacerad och de tidigare ägarna
kommer förmodligen få djurförbud, böter osv.
det jag stör mig på är att tjejen nekar till allt, att hon bara tagit hand om
hunden och inte vetat nånting om misshandeln vilket är ganska konstigt
då hon dels levt tillsammans med killen i flera år, alla andra i den här
stan har vetat det, dels för att hon ringt o gråtit till mig för att han slagit djuren,
sparkat in dom i väggen osv osv. listan kan göras lång. hon ljuger för alla,
försöker framställa sig själv som bra och oskyldig. well, fuck you och sluta
mytta så förbannat.
är hursomhelst otroligt glad att hunden äntligen kan få ett bra, tryggt
hem med stabila ägare.
om någon undrar varför jag inte gjort något så har jag försökt göra allt.
allt som går men som sagt så har ingen gjort något åt anmälningarna som
kommit in, tyvärr.
nu är hunden på bättringsvägen iallafall
att ge sig på ett djur är så otroligt fegt då djuret inte kan göra
mycket motstånd alls och hunden blir helt förstörd.
så jävla fegt så jag mår illa bara jag tänker på det.
och nu är jag så irriterad och så förbannad så fyfan.
två människor jag umgicks med varje dag förut
har haft många djur. hundar, katter, råttor, kaniner.
you name it. jag vet att killen betett sig otroligt dåligt mot djuren men jag har aldrig
kunnat bevisa det. för två-tre år sedan skaffade dom två hundar.
två otroligt fina kamphundar. innan jag träffade dom hundarna
har jag aldrig riktigt tyckt om kamphundar men dom två
fick mitt hjärta att smälta tusen gånger om.
en liten flicka och en pojke från samma kull. jag var den första förutom ägarna
som fick träffa dom och dom där hundarna älskar jag med hela mitt hjärta.
hundarna har växt upp med mig och jag har fått följa dom genom deras väg
från liten valp till stor fin maffig kamphund.
i början när dom precis kommit så hade jag pojken innanför
min dunjacka för han frös så mycket, och flickan hade ***** under sin jacka.
jag märkte fort att hundarna inte alls mådde bra i sitt nya hem
men dom var inte mina så det fanns till en början inte alls mycket jag kunde göra.
dom blev stressade och aggressiva i sällskapet av sina ägare men såfort jag
eller någon annan tog ut dom blev dom hur lugna och fina som helst.
jag litade på hundarna till 100 % och visste att dom aldrig skulle göra utfall eller liknande
när dom var med mig. allt eftersom tiden gick blev hundarna sämre och flickan
valde dom att sälja av olika förbannat otydliga anledningar.
jag vet att anledningen var att dom inte orkade med två stora kamphundar
som behöver motion, kärlek och jävligt mycket regler.
pojken behöll dom iallafall. många i den här stan har anmält dom för djurmisshandel
men trots anmälning på anmälning så har ingenting hänt. ganska sjukt va?
att ingen tar tag i en sån allvarlig sak tidigare.
nu har det gått så långt att en kille ringde 112, varpå dom fick komma och hämta
hunden och ta honom därifrån.
ägarna i fråga är inga människor jag umgås med längre, dels pågrund av beteendet
mot hundarna, dels pågrund av andra privata anledningar.
idag väntar hunden på att bli omplacerad och de tidigare ägarna
kommer förmodligen få djurförbud, böter osv.
det jag stör mig på är att tjejen nekar till allt, att hon bara tagit hand om
hunden och inte vetat nånting om misshandeln vilket är ganska konstigt
då hon dels levt tillsammans med killen i flera år, alla andra i den här
stan har vetat det, dels för att hon ringt o gråtit till mig för att han slagit djuren,
sparkat in dom i väggen osv osv. listan kan göras lång. hon ljuger för alla,
försöker framställa sig själv som bra och oskyldig. well, fuck you och sluta
mytta så förbannat.
är hursomhelst otroligt glad att hunden äntligen kan få ett bra, tryggt
hem med stabila ägare.
om någon undrar varför jag inte gjort något så har jag försökt göra allt.
allt som går men som sagt så har ingen gjort något åt anmälningarna som
kommit in, tyvärr.
nu är hunden på bättringsvägen iallafall
if fear hasn't killed me yet, then nothing will
Ligger i sängen. Ska snart kliva upp o åka till stan. Blir kaffedrickande med en fin vän på ett fint fik.
Men kan inte låta bli att ligga kvar här en liten stund till bara.
Det är helt tyst här, jag hatar tystnaden men inte på morgonen. Då är det mysigt. De enda som hörs är mina andetag och prasslet från mitt duntäcke. Och såklart smattrandet från telefonens knappar. Hade varit bättre om ja inte va själv men nu är jag de. Man kan inte få allt
en sommar kväll för länge sen på
en festival någonstans i en stad.
en såndär fin kväll som aldrig egentligen borde ta slut men som
alltid gör det
i´m just sayin' you could do better. so much better
igår grät jag otroligt mycket och väldigt väldigt länge.
dels av lite lättnad, dels av lite smärta men
mest var de nog 'jag tycker synd om mig själv och vet inte vad jag vill'-gråt.
de är okej att gråta så ibland. men precis som jag skrev igår så klev jag upp
imorse med ett leende på läpparna. det finns inte mycket som kan knäcka mig officiellt längre.
jag kanske dör inombords men jag ler ändå. här kan jag skriva vad jag vill
- ni vet ändå inte vem jag är. men i verkligheten är jag inte såhär.
jag skrattar varenda vaken timme trots att jag gråter och skriker på insidan.
jag orkar inte visa det, jag vill inte att folk ska tycka synd om mig. men igår,
igår var allt förbannat jobbigt och väldigt förvirrande. så jag grät. för mig själv.
i ett kolsvart rum. där bara jag själv hörde hur jag försökte andas normalt
utan att halvt skrika i ren desperation och panik. panik och ångest för känslan av att inte räcka till.
att inte ens vara behövd. igår snurrade så många tankar runt i mitt
huvud och jag gjorde allt jag kunde för att blockera dom, men ibland funkar det inte.
ibland önskar jag att jag kunde vara en hjärtlös känslokall bitch som inte bryr sig om någon,
och ja ibland är jag så. men jag har alldeles för stort hjärta för att alltid vara så.
idag kan jag med handen på hjärtat säga att jag önskar all lycka i världen till killen som
krossade mitt hjärta på värsta tänkbara sätt för några månader sen. varför?
vissa kanske tycker att jag är helt dum i huvudet. okej, dom flesta tycker nog så.
men man måste kunna förlåta. ingen är perfekt, alla gör fel och misstag
men vi båda lärde oss något av den relationen. och idag önskar jag honom all lycka som går att få.
de kanske är sjukt men mitt hjärta är nog lite större än hatet som finns inom mig.
så en hjärtlös känslokall bitch kommer jag aldrig bli fullt ut.
däremot har jag lärt mig att släppa det som får mig att må dåligt.
hålla i det som får mig att le, och skratta, skratta mycket. och om någon skrattar åt dig?
skratta tillbaka. skratta tills du tappar andan.
men igår blev det kaos. alldeles för mycket kaos för att jag skulle hinna reda ut allt på en gång.
så jag grät istället, grät mig sjäv till sömns och redde ut allt de jobbiga under dagen.
det är så det funkar.
you have to be a bitch sometimes.
jag är glad nu iallafall.
men fortfarande lite ledsen,
lite patetisk, lite krossad,
lite arg och lite besviken.
men glad ändå. på ett sjuk invecklat jobbigt sätt.
dels av lite lättnad, dels av lite smärta men
mest var de nog 'jag tycker synd om mig själv och vet inte vad jag vill'-gråt.
de är okej att gråta så ibland. men precis som jag skrev igår så klev jag upp
imorse med ett leende på läpparna. det finns inte mycket som kan knäcka mig officiellt längre.
jag kanske dör inombords men jag ler ändå. här kan jag skriva vad jag vill
- ni vet ändå inte vem jag är. men i verkligheten är jag inte såhär.
jag skrattar varenda vaken timme trots att jag gråter och skriker på insidan.
jag orkar inte visa det, jag vill inte att folk ska tycka synd om mig. men igår,
igår var allt förbannat jobbigt och väldigt förvirrande. så jag grät. för mig själv.
i ett kolsvart rum. där bara jag själv hörde hur jag försökte andas normalt
utan att halvt skrika i ren desperation och panik. panik och ångest för känslan av att inte räcka till.
att inte ens vara behövd. igår snurrade så många tankar runt i mitt
huvud och jag gjorde allt jag kunde för att blockera dom, men ibland funkar det inte.
ibland önskar jag att jag kunde vara en hjärtlös känslokall bitch som inte bryr sig om någon,
och ja ibland är jag så. men jag har alldeles för stort hjärta för att alltid vara så.
idag kan jag med handen på hjärtat säga att jag önskar all lycka i världen till killen som
krossade mitt hjärta på värsta tänkbara sätt för några månader sen. varför?
vissa kanske tycker att jag är helt dum i huvudet. okej, dom flesta tycker nog så.
men man måste kunna förlåta. ingen är perfekt, alla gör fel och misstag
men vi båda lärde oss något av den relationen. och idag önskar jag honom all lycka som går att få.
de kanske är sjukt men mitt hjärta är nog lite större än hatet som finns inom mig.
så en hjärtlös känslokall bitch kommer jag aldrig bli fullt ut.
däremot har jag lärt mig att släppa det som får mig att må dåligt.
hålla i det som får mig att le, och skratta, skratta mycket. och om någon skrattar åt dig?
skratta tillbaka. skratta tills du tappar andan.
men igår blev det kaos. alldeles för mycket kaos för att jag skulle hinna reda ut allt på en gång.
så jag grät istället, grät mig sjäv till sömns och redde ut allt de jobbiga under dagen.
det är så det funkar.
you have to be a bitch sometimes.
jag är glad nu iallafall.
men fortfarande lite ledsen,
lite patetisk, lite krossad,
lite arg och lite besviken.
men glad ändå. på ett sjuk invecklat jobbigt sätt.
ingenting jag säger spelar längre någon roll. letar efter nåt att säga som kan ändra allt, nåt mer än de jag redan sagt
gråter
Don't chase the beat of your heart. Don't let yourself fall apart. Nothing could go wrong
skriver dehär inlägget nu för om allt går åt helvete ikväll så kommer jag tvinga mig själv
att läsa dehär inlägget tusen gånger om de är de som krävs för att jag själv ska förstå
att jag har rätt.
jag kommer inte skriva just nu va allt dehär handlar om,
så ni behöver inte bry er om att läsa dehär inlägget. dehär skriver jag för min egen skull.
om jag förklarar senare vad dehär handlar om så kan ni gå tillbaka o läsa,
så kanske ni förstår lite bättre.
allt dehär känns konstigt just nu, jag är så jävla nervös så jag knappt kan
fokusera, men jag försöker att tänka på annat hela tiden.
de låter som att jag pratar om ett livsavgörande beslut, på liv eller död.
de är inte det.
jag blir irriterad på mig själv för hur många gånger har jag inte lovat mig
själv att aldrig, aldrig bli såhär igen? varför håller jag inte det löftet?
ibland tror jag att en del av mig själv bara är ute efter att såra mig själv
på ett sjukt vrickat sätt. jag tror nästan det.
att en del av mig hatar mig själv och gör allt som är möjligt för
att jag ska skada mig själv på värsta möjliga sätt,
för att den delen av mig mår bra av att jag mår dåligt typ.
jag vill skriva 'är de nån som vet vilken känsla jag pratar om,liksom vet hur de känns?'
men de kan jag inte för jag sa att ingen behöver läsa dehär, men
om nån ändå gör det så kan ni väl lämna en kommentar kanske.
för då vet jag att jag inte är själv om de o kanske, kanske blir lite gladare av
att veta att det inte bra är min hjärna som är helt sjuk och som tänker helt fel ibland.
att det inte bara är jag som förstör för mig själv liksom.
äh, jag vet inte. svamlar så jävla mycket nu känner jag.
orkar inte egentligen.
okej, hur de än blir sen, vad som än händer så kommer de bli bra.
kanske inte på en gång, kanske inte på ett bra tag. men alla
sår läker förr eller senare och hur de än blir vet jag att
de kommer bli helvetes bra i slutet.
with or without you typ, även om jag hoppas på with you.
de kanske går åt helvete, men låt de göra det då. de blir
bra ändå. om de går åt helvete så är det för att de är meningen att
de ska bli så.
däremot tror jag inte att jag klarar av mer smärta just nu
och jag vet att jag kommer krascha om de inte går bra.
om de inte funkar. fast jag vet inte. jag vet vad jag vill
och det kanske är det som är felet.
jag vet vad jag vill alldeles åt helvete för mycket,
och då kanske allt bara blir kaos? jag hoppas inte det.
om de går åt helvete så kommer jag gråta, gråta hur mycket som helst
ikväll men jag kommer kliva upp med ett leende på läpparna imorgon
och risken finns att jag aldrig kommer berätta för någon
om smärtan inombords, för att det blir värre då liksom.
det blir värre om folk faktiskt vet om att smärtan existerar
för då blir det lättare för mig att visa att jag faktiskt mår dåligt
och då blir smärtan mer påtaglig.
det kanske är meningen att jag ska bli ledsen och besviken
och helt jävla förstörd, jag hoppas inte det men man vet aldrig.
imorgon kanske allt är förstört, imorgon kanske jag är förstörd.
eller så är allt bättre än någonsin, men jag är rädd.
rädd som fan över att allt ska gå fel, för att jag liksom kommer
dö lite inombords då.
de kommer kännas lite som att de inte är meningen att jag ska
vara lycklig, någonsin.
och det kommer bli jobbigt, jävligt jobbigt.
jag vet att jag kommer sitta här och försöka formulera hur jag känner,
skriva massa skit inlägg och allt kommer vara precis
som då jag startade den här bloggen, under den tiden jag
var så olycklig att jag höll på att gå sönder.
men de gick ju bra, eller hur? jag gick inte sönder och kommer inte
göra det den här gången heller om det nu är så att allt går åt helvete
så kommer jag inte gå sönder även om de kanske kommer kännas som det.
jag vet att jag är stark, starkare än vad som ibland kanske är bra.
och självständig, lite för självständig ibland men jag är ju bara det
för att jag vet att jag inte behöver vara det egentligen.
att de liksom är någon som lyfter upp mig om jag faller.
vad gör jag då, när ingen lyfter upp mig längre?
jag vet inte vad som kommer hända ikväll men jag mår redan dåligt
för jag är så rädd att allt kommer gå fel.
My whole life waiting for the right time
To tell you how I feel.
Know I try to tell you that I need you.
Here I am without you.
I feel so lost but what can I do?
'Cause I know this love seems real
But I don't know how to feel.
We say goodbye in the pouring rain
And I break down as you walk away.
'Cause all my life I felt this way
But I could never find the words to say stay.
Alright, everything is alright
Since you came along
And before you
I had nowhere to run to
Nothing to hold on to
I came so close to giving it up.
And I wonder if you know
How it feels to let you go?
and i will break down if you walk away
att läsa dehär inlägget tusen gånger om de är de som krävs för att jag själv ska förstå
att jag har rätt.
jag kommer inte skriva just nu va allt dehär handlar om,
så ni behöver inte bry er om att läsa dehär inlägget. dehär skriver jag för min egen skull.
om jag förklarar senare vad dehär handlar om så kan ni gå tillbaka o läsa,
så kanske ni förstår lite bättre.
allt dehär känns konstigt just nu, jag är så jävla nervös så jag knappt kan
fokusera, men jag försöker att tänka på annat hela tiden.
de låter som att jag pratar om ett livsavgörande beslut, på liv eller död.
de är inte det.
jag blir irriterad på mig själv för hur många gånger har jag inte lovat mig
själv att aldrig, aldrig bli såhär igen? varför håller jag inte det löftet?
ibland tror jag att en del av mig själv bara är ute efter att såra mig själv
på ett sjukt vrickat sätt. jag tror nästan det.
att en del av mig hatar mig själv och gör allt som är möjligt för
att jag ska skada mig själv på värsta möjliga sätt,
för att den delen av mig mår bra av att jag mår dåligt typ.
jag vill skriva 'är de nån som vet vilken känsla jag pratar om,liksom vet hur de känns?'
men de kan jag inte för jag sa att ingen behöver läsa dehär, men
om nån ändå gör det så kan ni väl lämna en kommentar kanske.
för då vet jag att jag inte är själv om de o kanske, kanske blir lite gladare av
att veta att det inte bra är min hjärna som är helt sjuk och som tänker helt fel ibland.
att det inte bara är jag som förstör för mig själv liksom.
äh, jag vet inte. svamlar så jävla mycket nu känner jag.
orkar inte egentligen.
okej, hur de än blir sen, vad som än händer så kommer de bli bra.
kanske inte på en gång, kanske inte på ett bra tag. men alla
sår läker förr eller senare och hur de än blir vet jag att
de kommer bli helvetes bra i slutet.
with or without you typ, även om jag hoppas på with you.
de kanske går åt helvete, men låt de göra det då. de blir
bra ändå. om de går åt helvete så är det för att de är meningen att
de ska bli så.
däremot tror jag inte att jag klarar av mer smärta just nu
och jag vet att jag kommer krascha om de inte går bra.
om de inte funkar. fast jag vet inte. jag vet vad jag vill
och det kanske är det som är felet.
jag vet vad jag vill alldeles åt helvete för mycket,
och då kanske allt bara blir kaos? jag hoppas inte det.
om de går åt helvete så kommer jag gråta, gråta hur mycket som helst
ikväll men jag kommer kliva upp med ett leende på läpparna imorgon
och risken finns att jag aldrig kommer berätta för någon
om smärtan inombords, för att det blir värre då liksom.
det blir värre om folk faktiskt vet om att smärtan existerar
för då blir det lättare för mig att visa att jag faktiskt mår dåligt
och då blir smärtan mer påtaglig.
det kanske är meningen att jag ska bli ledsen och besviken
och helt jävla förstörd, jag hoppas inte det men man vet aldrig.
imorgon kanske allt är förstört, imorgon kanske jag är förstörd.
eller så är allt bättre än någonsin, men jag är rädd.
rädd som fan över att allt ska gå fel, för att jag liksom kommer
dö lite inombords då.
de kommer kännas lite som att de inte är meningen att jag ska
vara lycklig, någonsin.
och det kommer bli jobbigt, jävligt jobbigt.
jag vet att jag kommer sitta här och försöka formulera hur jag känner,
skriva massa skit inlägg och allt kommer vara precis
som då jag startade den här bloggen, under den tiden jag
var så olycklig att jag höll på att gå sönder.
men de gick ju bra, eller hur? jag gick inte sönder och kommer inte
göra det den här gången heller om det nu är så att allt går åt helvete
så kommer jag inte gå sönder även om de kanske kommer kännas som det.
jag vet att jag är stark, starkare än vad som ibland kanske är bra.
och självständig, lite för självständig ibland men jag är ju bara det
för att jag vet att jag inte behöver vara det egentligen.
att de liksom är någon som lyfter upp mig om jag faller.
vad gör jag då, när ingen lyfter upp mig längre?
jag vet inte vad som kommer hända ikväll men jag mår redan dåligt
för jag är så rädd att allt kommer gå fel.
My whole life waiting for the right time
To tell you how I feel.
Know I try to tell you that I need you.
Here I am without you.
I feel so lost but what can I do?
'Cause I know this love seems real
But I don't know how to feel.
We say goodbye in the pouring rain
And I break down as you walk away.
'Cause all my life I felt this way
But I could never find the words to say stay.
Alright, everything is alright
Since you came along
And before you
I had nowhere to run to
Nothing to hold on to
I came so close to giving it up.
And I wonder if you know
How it feels to let you go?
and i will break down if you walk away
jag hoppas på de bästa men är beredd på de värsta
ikväll kommer jag antingen vara världens lyckligaste tjej
eller så kommer jag sitta här med söndergråtna ögon och hata mitt liv.
har ingen aning om vilket av dom de blir men de känns ganska sjukt
att i förväg veta att nåt av det kommer de bli.
jag kanske skriver om det ikväll, vi får se.
jag hoppas på de bästa men är beredd på de värsta
eller så kommer jag sitta här med söndergråtna ögon och hata mitt liv.
har ingen aning om vilket av dom de blir men de känns ganska sjukt
att i förväg veta att nåt av det kommer de bli.
jag kanske skriver om det ikväll, vi får se.
jag hoppas på de bästa men är beredd på de värsta
fuck that new girl you love so bad, i know you still think about the times we had
fyfan, älskar killen, älskar hans version av låten.
så jävla fint. har lyssnat typ hur många gånger som helst
o dör lite mer varje gång
vi har svikit och glidit en mil ifrån det vi var då. hamnade i blodiga bråk, skriker på varann fast på olika språk. vi är trasiga för alltid
sanningen är den att jag ljuger en del
för jag är trött på de vi har. inget duger nå mer.
vi springer runt och låtsas som att vi är utan problem.
nästan som att du har slutat att se.
för, vi har rullat ett tag, nu har vi punka.
ingenting som vi har kvar kommer funka.
om du bara kunde se dig själv med mina ögon.
för varje dag som går så glider vi ifrån varandra.
vi kanske går tillsammans, men inte når detsamma.
vi hade kunnat haft de bra, du hade dina chanser,
men ingenting kan laga oss vi är trasiga för alltid.
det vi har var bra förut, att nåt saknas nu vet både jag och du,
men vi spelar som om allting var precis som då.
har varit skit så vi krigar i upprivna sår,
och ju mer tiden går kommer nog vi förstå
att vi har svikit och glidit en mil ifrån, det vi var då.
hamnade i blodiga bråk, skriker på varann fast på olika språk.
vi lever i en lögn men jag ljuger så dåligt
jag pallar inte låtsas längre.
för de var vi men nu hade det blivit jag och du
och dom dagar vi haft kommer snart va slut
för ingenting kan laga oss, vi är trasiga för alltid
för jag är trött på de vi har. inget duger nå mer.
vi springer runt och låtsas som att vi är utan problem.
nästan som att du har slutat att se.
för, vi har rullat ett tag, nu har vi punka.
ingenting som vi har kvar kommer funka.
om du bara kunde se dig själv med mina ögon.
för varje dag som går så glider vi ifrån varandra.
vi kanske går tillsammans, men inte når detsamma.
vi hade kunnat haft de bra, du hade dina chanser,
men ingenting kan laga oss vi är trasiga för alltid.
det vi har var bra förut, att nåt saknas nu vet både jag och du,
men vi spelar som om allting var precis som då.
har varit skit så vi krigar i upprivna sår,
och ju mer tiden går kommer nog vi förstå
att vi har svikit och glidit en mil ifrån, det vi var då.
hamnade i blodiga bråk, skriker på varann fast på olika språk.
vi lever i en lögn men jag ljuger så dåligt
jag pallar inte låtsas längre.
för de var vi men nu hade det blivit jag och du
och dom dagar vi haft kommer snart va slut
för ingenting kan laga oss, vi är trasiga för alltid
varför måste vi alltid sluta i tårar & skrik, bråk & panik?
vi tar dehär igen. för dehär, jag har börjat lessna, you know?
och de skrämmer mig, de skrämmer mig som fan att de är mindre
än två månader kvar tills nyårsafton.
jag älskar nyårsafton och jag är en av dom som planerar
inför nyårsafton länge och mycket för jag vill att allt ska va sådär
bra. och jag tänker inte så mycket på dehär, på oss förrän jag står
där på nyår och klockan börjar närma sig tolvslaget. då tänker jag på oss.
jag vill inte det men du har litegrann förstört nyår för mig. men bara lite
och för varje år som går så blir det lättare, i guess.
men den där kvällen för nästan två år sen så trodde inte jag att
vi skulle sitta här nu, så trasiga, så förstörda av varandra.
vi sa hej den kvällen. och jag hade aldrig ens planer på att det skulle bli något
mer, nånsin.
och ju mer jag tänker på dehär, desto mer inser jag att det alltid är du som
pushat oss. jag har alltid trott att de var jag som ville, jag som ville mycket mer än du.
det var jag som grät över oss. de var jag som skrek o hatade allt.
men du kanske gjorde likadant?
du kanske tänkte samma tankar som jag. jag har nog brytit kontakten med dig
lika många gånger som du brytit med mig, men efter varje gång, vare sig de
varit du eller jag som brytit så har jag bestämt mig för att aldrig ens kolla på dig igen.
det har alltid varit du som tagit upp kontakten. varenda gång är det du som sökt upp mig igen,
frågat mina vänner efter mitt mobilnummer, skickat meddelanden på facebook, puffat mig,
ringt mig mitt i nätterna eller bara skickat ett sms. i vilket fall som helst så har det alltid varit du.
jag har mått dåligt, önskat att allt skulle bli bra men jag har aldrig hört av mig till dig
för jag vet hur det slutar. men nu står vi här igen, och jag vet varför du hör av dig den här gången.
jag är lycklig, de är inte du. även om du kanske inte inser det själv så hatar du att jag är glad
och lycklig utan dig, när du inte får känna samma sak med någon annan.
och nu vill du kliva in i mitt liv igen, förstöra o skaka om lite bara för att sedan kliva ut igen.
för då är vi på samma nivå igen. då kommer vi båda vara lika trasiga och förstörda igen,
fast på varsitt håll. men du slipper iallafall dö av tanken på att jag är lycklig utan dig.
du klarar inte av det va? att veta att jag liksom lyckas utan dig.
och den dagen du är lycklig igen, utan mig, så kommer du aldrig ägna ens en tanke åt mig
förrän du står där igen, trasig och olycklig.
den här gången kommer inte det funka, jag har lärt mig det här spelet nu och jag kan
spelreglerna bättre än någon annan. och jag kommer spela, tro mig.
men jag kommer göra det på rätt sätt också, inget fusk, inget fult spel. bara ren
o skär jävla sanning.
jag vet att du vill att jag bara är lycklig så länge jag är med dig,
men jag är lika lycklig utan dig, om inte lyckligare.
men nu gör vi dehär en gång för alla, vem som vinner?
vi får se.
jag bryr mig inte, jag är lycklig i vilket fall som helst
men dehär, du och jag, vi måste få ett slut.
och de skrämmer mig, de skrämmer mig som fan att de är mindre
än två månader kvar tills nyårsafton.
jag älskar nyårsafton och jag är en av dom som planerar
inför nyårsafton länge och mycket för jag vill att allt ska va sådär
bra. och jag tänker inte så mycket på dehär, på oss förrän jag står
där på nyår och klockan börjar närma sig tolvslaget. då tänker jag på oss.
jag vill inte det men du har litegrann förstört nyår för mig. men bara lite
och för varje år som går så blir det lättare, i guess.
men den där kvällen för nästan två år sen så trodde inte jag att
vi skulle sitta här nu, så trasiga, så förstörda av varandra.
vi sa hej den kvällen. och jag hade aldrig ens planer på att det skulle bli något
mer, nånsin.
och ju mer jag tänker på dehär, desto mer inser jag att det alltid är du som
pushat oss. jag har alltid trott att de var jag som ville, jag som ville mycket mer än du.
det var jag som grät över oss. de var jag som skrek o hatade allt.
men du kanske gjorde likadant?
du kanske tänkte samma tankar som jag. jag har nog brytit kontakten med dig
lika många gånger som du brytit med mig, men efter varje gång, vare sig de
varit du eller jag som brytit så har jag bestämt mig för att aldrig ens kolla på dig igen.
det har alltid varit du som tagit upp kontakten. varenda gång är det du som sökt upp mig igen,
frågat mina vänner efter mitt mobilnummer, skickat meddelanden på facebook, puffat mig,
ringt mig mitt i nätterna eller bara skickat ett sms. i vilket fall som helst så har det alltid varit du.
jag har mått dåligt, önskat att allt skulle bli bra men jag har aldrig hört av mig till dig
för jag vet hur det slutar. men nu står vi här igen, och jag vet varför du hör av dig den här gången.
jag är lycklig, de är inte du. även om du kanske inte inser det själv så hatar du att jag är glad
och lycklig utan dig, när du inte får känna samma sak med någon annan.
och nu vill du kliva in i mitt liv igen, förstöra o skaka om lite bara för att sedan kliva ut igen.
för då är vi på samma nivå igen. då kommer vi båda vara lika trasiga och förstörda igen,
fast på varsitt håll. men du slipper iallafall dö av tanken på att jag är lycklig utan dig.
du klarar inte av det va? att veta att jag liksom lyckas utan dig.
och den dagen du är lycklig igen, utan mig, så kommer du aldrig ägna ens en tanke åt mig
förrän du står där igen, trasig och olycklig.
den här gången kommer inte det funka, jag har lärt mig det här spelet nu och jag kan
spelreglerna bättre än någon annan. och jag kommer spela, tro mig.
men jag kommer göra det på rätt sätt också, inget fusk, inget fult spel. bara ren
o skär jävla sanning.
jag vet att du vill att jag bara är lycklig så länge jag är med dig,
men jag är lika lycklig utan dig, om inte lyckligare.
men nu gör vi dehär en gång för alla, vem som vinner?
vi får se.
jag bryr mig inte, jag är lycklig i vilket fall som helst
men dehär, du och jag, vi måste få ett slut.
och jag tänker att jag aldrig ska bry mig igen
du säger att du aldrig ska supa igen och lyfter din vinare,
och jag tänker att jag aldrig ska bry mig igen och lyfter min också
och jag tänker att jag aldrig ska bry mig igen och lyfter min också
i promise you right now, i´ll never let you down
tog en promenad för att handla med min fina vän men det spöregnade så var bara jobbigt o kallt att gå.
men min fina pojke var så jävla snäll så han körde hem oss. tack för det ♥
och tack för att du finns för du gör mig så jävla mycket gladare.
synd bara att vi inte kan sova tillsammans inatt, jag hatar att sova själv.
har iallafall nyss duschat och nu funderar jag på att krypa ner i sängen med
iskall fanta o se på film eller något.
you´ll make the most of all the sadness.
i´ll be a bitch because i can,
i´ll try to hit you, just hurt you
so i can leave you feeling dirty.
cause you can´t understand.
we´re going down
and you can´t see it,
we´re going down
and you know we´re doomed.
my dear, we´re slow dancing in a burning room.
go cry about it, why don´t you?
my dear, we´re slow dancing in a burning room
men min fina pojke var så jävla snäll så han körde hem oss. tack för det ♥
och tack för att du finns för du gör mig så jävla mycket gladare.
synd bara att vi inte kan sova tillsammans inatt, jag hatar att sova själv.
har iallafall nyss duschat och nu funderar jag på att krypa ner i sängen med
iskall fanta o se på film eller något.
you´ll make the most of all the sadness.
i´ll be a bitch because i can,
i´ll try to hit you, just hurt you
so i can leave you feeling dirty.
cause you can´t understand.
we´re going down
and you can´t see it,
we´re going down
and you know we´re doomed.
my dear, we´re slow dancing in a burning room.
go cry about it, why don´t you?
my dear, we´re slow dancing in a burning room
you are the reason why my eyes are red
jag bloggade inte mer igår, medvetet. jag skrev nåt inlägg men klarade inte av att publicera det.
jag gillar att gå in på min egen blogg o se att dom senaste inläggen är glada och positiva.
jag ville inte förstöra det med massa negativt. men sånt är väl livet i guess.
upp o ner hela tiden. och ja, igår var en konstig dag. allt var så fint och jag var så glad när
jag kom hem. glad lycklig o förbannat kär. och de är jag väl fortfarande, om jag väljer att
bara tänka på allt positivt, då är jag precis lika jävla lycklig och kär som igår när jag kom hem
och jag kommer fortsätta vara det också för allt dehär negativa, de har inget med mig och min
pojke att göra.
du kommenterade en bild på min facebook igår, och du som läser dehär kanske aldrig
kommer förstå varför jag reagerar som jag gör pågrund av det, och de kanske är bäst så.
men vi är inte vänner på facebook längre, varför? för att DU tog bort mig.
dehär var ditt val, du ville inte ha med mig att göra längre och ärligt så ville inte jag ha något
med dig att göra heller, inte efter att du sa som du sa. de sårade mig, allt de du sa
gjorde mig så ledsen och sårad så allt som blev var nog bäst så.
och nu när vi inte är vänner längre så kommenterar du ändå mina bilder.
igår kommenterade du en bild på en vän till mig.
jag hade inte brytt mig om du faktiskt känner henne, men de gör du inte?
ni är vänner på facebook men hon känner inte dig, för jag frågade henne.
så va håller du på med? jag vet att du gjorde sådär för att jävlas med mig.
fast jag tar inte åt mig. visst blir jag irriterad och förbannad men jag lägger mig
knappast o gråter för att jag saknar dig. haha. i´m happy without you and it´s killing you.
jag är så jävla över dig, men du är inte över mig.
vi hade kunnat förlåta varandra o bli vänner men jag orkar inte det
för du vet aldrig va du vill, du säger aldrig vad du tänker eller tycker.
och de funkar inte, tyvärr. men jag hoppas du en dag blir lycklig, lyckligast i världen
för även om de svider att säga dehär med tanke på vilket svin du varit mot mig
så förtjänar du att bli lycklig, du förtjänar att bli hur lycklig som helst.
jag önskar att du ville detsamma för mig. men det gör du inte, och det är okej.
så länge du låter mig vara.
två timmar efter allt dehär får jag samtalet om att du är borta
och hela världen stannar upp ett litet tag.
återigen har denna sjuka värld tagit en så fin människa ifrån oss.
cancer är en helvetes sjukdom.
jag har vetat i några dagar att du skulle dö.
för läkarna hade bestämt att avbryta alla behandlingar för att du
var så sjuk, du skulle aldrig bli frisk. istället fick du bara massa painkillers
för att slippa känna smärtan och sen fick du åka hem och vänta på
att dö. jag kan inte ens förstå hur sjukt hemskt det måste vara.
och jag tror att du bara höll ut tills du var redo, tills du fixat allt
du ville fixa och då du kände att du kunde lämna den här världen
utan att känna att du lämnar ansvaret på alla andra.
vi alla, inklusive du trodde att det åtminstone skulle ta några månader
innan du behövde lämna oss. men det gick fort, alldeles åt helvete för
fort. vi fick inte ens säga hejdå. vi skulle det, men vi hann aldrig.
fast det kanske var bra att de gick så snabbt?
då behöver du inte tänka lika mycket på att du snart ska dö.
istället hände det bara.
men jag hoppas du är fri från all smärta nu,
vila i frid fina, fina du.
och nu kommer allt dehär låta egoistiskt, jag vet inte ens om
man har rätt att säga såhär men ärligt så bryr jag mig inte längre.
jag har så ont inombords. på tio månader har 4 personer i mitt liv
försvunnit. 4 människor som jag antingen varit släkt med
eller varit ganska bra vän med.
om 3 månader är det exakt ett år sedan ***** dog och jag kände
honom inte så bra, men vet så många som faktiskt kände honom bra,
jävligt bra. och det gjorde ändå lite ont i mig att han va borta
för jag visste att han var en fin människa, de har jag alltid vetat.
men han mådde inte bra och valde att avsluta sitt liv själv.
och det kanske vi alla andra aldrig kommer kunna förstå.
vi kommer aldrig kunna känna hans smärta men de är fruktansvärt
hemskt och tråkigt att det gick så långt.
och jag kommer ihåg att jag tänkte när han dog typ att
"hoppas jag aldrig behöver vara med om att någon
nära mig försvinner." två månader senare dog ♥ och
jag kunde inte förstå det och det kan jag fortfarande inte.
efter det är det 3 till i min närhet som försvunnit o lämnat mig
och det suger. de suger så jävla mycket.
det borde räcka snart för jag orkar inte mer.
orkar inte gå igenom allt dehär nåmer, jag orkar inte.
även om de låter egoistiskt så är det sanningen. jag orkar inte
nu vet ni varför det varit och kanske blir dåligt med uppdatering nu
ett par dagar. jag tror inte det för jag har mycket att skriva om men
jag vet inte.
jag gillar att gå in på min egen blogg o se att dom senaste inläggen är glada och positiva.
jag ville inte förstöra det med massa negativt. men sånt är väl livet i guess.
upp o ner hela tiden. och ja, igår var en konstig dag. allt var så fint och jag var så glad när
jag kom hem. glad lycklig o förbannat kär. och de är jag väl fortfarande, om jag väljer att
bara tänka på allt positivt, då är jag precis lika jävla lycklig och kär som igår när jag kom hem
och jag kommer fortsätta vara det också för allt dehär negativa, de har inget med mig och min
pojke att göra.
du kommenterade en bild på min facebook igår, och du som läser dehär kanske aldrig
kommer förstå varför jag reagerar som jag gör pågrund av det, och de kanske är bäst så.
men vi är inte vänner på facebook längre, varför? för att DU tog bort mig.
dehär var ditt val, du ville inte ha med mig att göra längre och ärligt så ville inte jag ha något
med dig att göra heller, inte efter att du sa som du sa. de sårade mig, allt de du sa
gjorde mig så ledsen och sårad så allt som blev var nog bäst så.
och nu när vi inte är vänner längre så kommenterar du ändå mina bilder.
igår kommenterade du en bild på en vän till mig.
jag hade inte brytt mig om du faktiskt känner henne, men de gör du inte?
ni är vänner på facebook men hon känner inte dig, för jag frågade henne.
så va håller du på med? jag vet att du gjorde sådär för att jävlas med mig.
fast jag tar inte åt mig. visst blir jag irriterad och förbannad men jag lägger mig
knappast o gråter för att jag saknar dig. haha. i´m happy without you and it´s killing you.
jag är så jävla över dig, men du är inte över mig.
vi hade kunnat förlåta varandra o bli vänner men jag orkar inte det
för du vet aldrig va du vill, du säger aldrig vad du tänker eller tycker.
och de funkar inte, tyvärr. men jag hoppas du en dag blir lycklig, lyckligast i världen
för även om de svider att säga dehär med tanke på vilket svin du varit mot mig
så förtjänar du att bli lycklig, du förtjänar att bli hur lycklig som helst.
jag önskar att du ville detsamma för mig. men det gör du inte, och det är okej.
så länge du låter mig vara.
två timmar efter allt dehär får jag samtalet om att du är borta
och hela världen stannar upp ett litet tag.
återigen har denna sjuka värld tagit en så fin människa ifrån oss.
cancer är en helvetes sjukdom.
jag har vetat i några dagar att du skulle dö.
för läkarna hade bestämt att avbryta alla behandlingar för att du
var så sjuk, du skulle aldrig bli frisk. istället fick du bara massa painkillers
för att slippa känna smärtan och sen fick du åka hem och vänta på
att dö. jag kan inte ens förstå hur sjukt hemskt det måste vara.
och jag tror att du bara höll ut tills du var redo, tills du fixat allt
du ville fixa och då du kände att du kunde lämna den här världen
utan att känna att du lämnar ansvaret på alla andra.
vi alla, inklusive du trodde att det åtminstone skulle ta några månader
innan du behövde lämna oss. men det gick fort, alldeles åt helvete för
fort. vi fick inte ens säga hejdå. vi skulle det, men vi hann aldrig.
fast det kanske var bra att de gick så snabbt?
då behöver du inte tänka lika mycket på att du snart ska dö.
istället hände det bara.
men jag hoppas du är fri från all smärta nu,
vila i frid fina, fina du.
och nu kommer allt dehär låta egoistiskt, jag vet inte ens om
man har rätt att säga såhär men ärligt så bryr jag mig inte längre.
jag har så ont inombords. på tio månader har 4 personer i mitt liv
försvunnit. 4 människor som jag antingen varit släkt med
eller varit ganska bra vän med.
om 3 månader är det exakt ett år sedan ***** dog och jag kände
honom inte så bra, men vet så många som faktiskt kände honom bra,
jävligt bra. och det gjorde ändå lite ont i mig att han va borta
för jag visste att han var en fin människa, de har jag alltid vetat.
men han mådde inte bra och valde att avsluta sitt liv själv.
och det kanske vi alla andra aldrig kommer kunna förstå.
vi kommer aldrig kunna känna hans smärta men de är fruktansvärt
hemskt och tråkigt att det gick så långt.
och jag kommer ihåg att jag tänkte när han dog typ att
"hoppas jag aldrig behöver vara med om att någon
nära mig försvinner." två månader senare dog ♥ och
jag kunde inte förstå det och det kan jag fortfarande inte.
efter det är det 3 till i min närhet som försvunnit o lämnat mig
och det suger. de suger så jävla mycket.
det borde räcka snart för jag orkar inte mer.
orkar inte gå igenom allt dehär nåmer, jag orkar inte.
även om de låter egoistiskt så är det sanningen. jag orkar inte
nu vet ni varför det varit och kanske blir dåligt med uppdatering nu
ett par dagar. jag tror inte det för jag har mycket att skriva om men
jag vet inte.
i´m happy without you and it´s killing you
haha, skrattade när jag läste inlägget jag skrev inatt " vi satt hos tre fina pojkvänner".
för att de inte ska bli missförstånd så pratade jag ju givetvis om 3 fina pojkar som
är mina vänner. fast tror nog alla fattar de. roligt hade jag igår iallafall.
och vaknade bredvid världens finaste pojke imorse.
o allt var sådär jävla bra precis som de ska vara igår. bortsett
från dedär lilla kaoset hos min pojke när vi fick lägga en halvtimme på att leta
reda på nummer till massa fittor, som vi sedan fick ringa o skälla ut.
eller han fick väl prata mest. dels för att de var angående hans bror
och dels för att jag inte orkade. hade bara blivit så jävla förbannad om jag pratat med dom.
övervägde att åka till dom å men vi orkade inte.
människor är bra dum i huvudet men inget förvånar mig längre.
allt löste sig tillslut och vi såg på en halv skräckfilm sen somnade vi.
asbra. inte filmen alltså, utan han. vi.
vi är bra tillsammans, jävligt bra.
förbannat jävla skitbra är vi.
och så länge han finns vid min sida, så är jag lycklig.
då har jag allt jag behöver.
***** **** **** har kommenterat ditt foto.
aa men vet du vad ***** **** ****?
DU KAN FARA ÅT HELVETE.
VI ÄR INTE VÄNNER PÅ FACEBOOK LÄNGRE,
DET FINNS EN ANLEDNING TILL DET.
DE ÄR DITT VAL.
jag tycker du ska lämna mig jävligt mycket ifred nu
för jag börjar bli jävligt less på dehär.
låt mig bara vara. tack.
de va du som ville dehär, inte jag.
nu får du stå för konsekvenserna av de val du gjorde.
OKEJ?
och på stjärnorna får ni lägga in valfria namn.
han är en idiot i vilket fall som helst så de spelar
ingen roll vad ni väljer att kalla honom.
kanske typ
cpidiotsjävlahelvetesidiotjävelsomtrorattdetärokejattgöraprecishursomhelstochsedanbliförlåtenfördeockså?
de blir väl ett bra namn, aa ett jävla bra namn blir de.
den idioten förstör mitt liv. nu ska ja ha mat. punkt slut
i´m happy without you and even if you don´t say it,
it´s killing you. i know it, you know it
för att de inte ska bli missförstånd så pratade jag ju givetvis om 3 fina pojkar som
är mina vänner. fast tror nog alla fattar de. roligt hade jag igår iallafall.
och vaknade bredvid världens finaste pojke imorse.
o allt var sådär jävla bra precis som de ska vara igår. bortsett
från dedär lilla kaoset hos min pojke när vi fick lägga en halvtimme på att leta
reda på nummer till massa fittor, som vi sedan fick ringa o skälla ut.
eller han fick väl prata mest. dels för att de var angående hans bror
och dels för att jag inte orkade. hade bara blivit så jävla förbannad om jag pratat med dom.
övervägde att åka till dom å men vi orkade inte.
människor är bra dum i huvudet men inget förvånar mig längre.
allt löste sig tillslut och vi såg på en halv skräckfilm sen somnade vi.
asbra. inte filmen alltså, utan han. vi.
vi är bra tillsammans, jävligt bra.
förbannat jävla skitbra är vi.
och så länge han finns vid min sida, så är jag lycklig.
då har jag allt jag behöver.
***** **** **** har kommenterat ditt foto.
aa men vet du vad ***** **** ****?
DU KAN FARA ÅT HELVETE.
VI ÄR INTE VÄNNER PÅ FACEBOOK LÄNGRE,
DET FINNS EN ANLEDNING TILL DET.
DE ÄR DITT VAL.
jag tycker du ska lämna mig jävligt mycket ifred nu
för jag börjar bli jävligt less på dehär.
låt mig bara vara. tack.
de va du som ville dehär, inte jag.
nu får du stå för konsekvenserna av de val du gjorde.
OKEJ?
och på stjärnorna får ni lägga in valfria namn.
han är en idiot i vilket fall som helst så de spelar
ingen roll vad ni väljer att kalla honom.
kanske typ
cpidiotsjävlahelvetesidiotjävelsomtrorattdetärokejattgöraprecishursomhelstochsedanbliförlåtenfördeockså?
de blir väl ett bra namn, aa ett jävla bra namn blir de.
den idioten förstör mitt liv. nu ska ja ha mat. punkt slut
i´m happy without you and even if you don´t say it,
it´s killing you. i know it, you know it
i want to be forever young
trevlig kväll ikväll. förbannat trevlig. tog med mig en fin pingla o drog till en fin vän.
där satt jag o min pingla med 3 söta pojkvänner o drack öl till alldeles nyss då min
pingla började bli lite full så vi fick skjuts hem som tur va, nu sitter jag hemma o
pratar med min underbart fina pojke. och jag är lycklig, alldeles åt helvete lycklig just nu.
tror jag går hem till honom o sover där ♥
för att de är de bästa som finns just nu.
han är de bästa som finns just nu
och mitt hjärta slår alldeles för många slag för den pojken♥
om dom tror att dom sårat mig så har dom bara missförstått
är fruktansvärt trött hela tiden, är nog bara en period jag är i. hoppas jag. fast
jag tror de är pågrund av hösten. för efter hösten kommer vintern och den skiten
gör mig så otroligt depp så de är fan sjukt.
men vintern kommer komma varenda år i dehär jävla landet så de är bara vänja sig.
sen håller jag på att bli förkyld IGEN tror jag. och de orkar jag fan inte.
känns som att jag är sjuk minst en gång i månaden och de är riktigt jobbigt.
fyfan va jag klagar nu.
imorgon är de helg iallafall, känns fruktansvärt skönt och veckorna går
åt helvete fort nu men de tycker jag bara är bra. hoppas att
vintern går lika fort.
håller på o planera för fullt inför resan om 3 veckor.
ska åka till världens finaste pingla för en partyvecka osv
men först gör jag ett annat stopp hos världens finaste människor
där även B ska få leka lite med bläck på min arm. kommer nog
bli hur bra som helst men gaddningen jag ska göra är ganska stor
så jag är faktiskt lite nervös nu. men tjurig o envis som jag är så kommer
jag vägra att ta några pauser.
min fina pappa ska även passa på o låta B gå lös med bläcket
på hans arm. kommer bli hur bra som helst.
sen dagen efter tar jag o pappa bilen o kör vidare till min pingla.
can´t wait.
i helgen hoppas hoppas hoppas jag på att få sova med min fina pojke
åtminstone en natt.
vi sover inte ihop så ofta på veckorna eftersom att vi båda vet hur de slutar.
en av oss måste alltid upp tidigt och hur lätt är de att kliva upp när den andra
ligger kvar i sängen? åt helvete svårt. så därför blir de liksom att vi inte kliver upp
och missar allt de viktiga vi måste göra vilket inte är så jävla bra.
men på helgerna kan vi sova o mysa hela dagarna och de gör vi också.
så hoppas att vi sover tillsammans ihelgen för just nu finns de inget som
gör mig så lycklig som att få sova med han.
och nu svamlar jag bara förbannat mycket och skulle kunna fortsätta typ forever.
fast nä, de tänker jag inte. nu ska jag surra med min fina pingla ett
tag o planera lite dumheter.
xoxo
little brother, i love u
Come stop your crying
It will be all right
Just take my hand
Hold it tight
I will protect you
From all around you
I will be here
Don't you cry
For one so small,
You seem so strong
My arms will hold you
Keep you safe and warm
This bond between us
Can't be broken
I will be here
Don't you cry
'Cause you'll be in my heart
Yes, you'll be in my heart
From this day on
Now and forever more
You'll be in my heart
No matter what they say
You'll be here in my heart, always
When destiny calls you
You must be strong
I may not be with you
But you've got to hold on
They'll see in time
I know
We'll show them together
'Cause you'll be in my heart
Yes, you'll be in my heart
From this day on
Now and forever more
You'll be in my heart
No matter what they say
You'll be here in my heart, always
I'll be with you
I'll be there for you always
Always and always
Just look over your shoulder
I'll be there always
i will stay independent
"But fuck, sometimes I just get sick of being lonely.
I get sick of having to rely on myself and my imagination for any kind
of deeper mental or emotional stimulation. It’s getting to a point now where,
I’ve had way too much time to think. My heart is forming cobwebs because the people I met,
the experiences I’ve had so far, just aren’t cutting it.
I think my imagination has had far too much time to become so specific
in designing what my heart wants, I’m scared reality is just never going to compare.
How can it? I never really gave it a chance.
I’m torn between wanting only the best for myself and impatience.
I can't be just your friend anymore.
even though a part of me dislikes the thought of our lips meeting,
our bodies connecting, our friendship transforming,
my biggest security being completely tossed around -
there is no denying. my knees are not weak,
my pulse is steady and i will stay independent,
but i ask you to keep me as yours, if i can have you in return."
like what the hell am i doing right?
And I'm grindin' til I'm tired
They say "You ain't grindin' til you die
So I'm grindin' with my eyes wide
Looking to find A way through the day
A life For the night
Dear Lord, you've done took so many of my people
I'm just wonderin' why you haven't taken my life
Like what the hell am I doing right?
They say "You ain't grindin' til you die
So I'm grindin' with my eyes wide
Looking to find A way through the day
A life For the night
Dear Lord, you've done took so many of my people
I'm just wonderin' why you haven't taken my life
Like what the hell am I doing right?
jag saknar den tiden, saknar de folket, saknar de livet
sätter mig ute o dricker kaffe o röker lite så jag vaknar nån gång. är tröttast i världen iallafall. helt klart.
saknar sommaren, alla fina sommarkvällar o allt fint vi gjorde
what are words if you really don't mean them when you say them? what are words if they're only for good times then they're torned?
kan. inte. sova.
ligger o lyssnar på depp musik o tycker synd om mig själv.
vill ha hit min pojke men inser att de inte går just nu, bajs.
godnatt
i am happy as long as i'm with you, if you leave me, i'll break down
bokat tatueringstid om en månad, kommer bli nice! can't wait. ska försöka sova nu. själv as usual.
saknar dig hela tiden hjärtat. vill inte tro att du är död...
kärleksrevolt
åkte o köpte en ny dator idag. nöjd än så länge. håller fortfarande på att installera olika nödvändiga saker och föra över bilder/filmer/dokument från förra datorn. tid utav helvete tar de men de är väl värt de i guess. roligt att leka med en ny dator iallafall :D
blir lite dåligt med bilder o så nu eftersom att allt fortfarande ligger på förra datorn tyvärr.
'cause i know there's no life after you
ligger i sängen, har haft ont i huvudet idag så har mest bara sovit. förbannat jobbigt med den här huvudvärken. kunde inte somna igår heller. låg o tänkte för mycket på all skit, på allt som är, på allt som varit och på allt som kommer bli.
jag tänker inte på allt dehär när jag sover med min pojke, därför hatar jag att sova själv, fuck this
daniel adams ray's fina autograf på mitt bröst en fin sommarnatt efter en fin festivalkväll. saknar det
when you came to me with your bad dreams and fears, it was easy to see you've been crying
testar blogga från den nya appen, hittills går de ganska bra men jag har ju inte publicerat inlägget än.. om dehär funkar så ska jag försöka uppdatera oftare, även när de inte finns tillgång till dator. och de är ju bra. nu ska jag sova. själv. igen. så jävla värdelöst. hatar att sova själv just nu.
not caring what other people think is the best choice you´ll ever make
allt går upp o ner hela tiden. är jättelycklig ena sekunden sen är allt skit.
är lycklig över pojken som finns i mitt liv, alla fina vänner osv.
är ledsen för att jag saknar pappa så jävla mycket,
för alla dåliga besked jag får hela tiden som drar ner mig.
orkar inte. kan inte allt ba va bra för en gångs skull?
vill ha hit min pojke, nu!
är lycklig över pojken som finns i mitt liv, alla fina vänner osv.
är ledsen för att jag saknar pappa så jävla mycket,
för alla dåliga besked jag får hela tiden som drar ner mig.
orkar inte. kan inte allt ba va bra för en gångs skull?
vill ha hit min pojke, nu!
we´re meant to be together
var en konstig natt inatt och till en början en ganska jobbig natt.
jag redde ut lite saker med pojken som krossade mitt hjärta alldeles fruktansvärt
mycket för några månader sen. vi kom egentligen inte fram till något vettigt
men det gör inget. jag önskar honom all lycka i livet, verkligen.
och några timmar senare insåg både jag och min pojke att vi verkligen
inte ville sova själva inatt. så halv fyra imorse tog jag en promenad
hem till min fina pojke och sedan kröp vi ner i hans säng
och myste o såg på våran favoritserie och jag somnade
med huvudet på hans bröstkorg ♥
precis så som det alltid ska vara.
och jag är så lycklig med honom. så himla lycklig.
jag redde ut lite saker med pojken som krossade mitt hjärta alldeles fruktansvärt
mycket för några månader sen. vi kom egentligen inte fram till något vettigt
men det gör inget. jag önskar honom all lycka i livet, verkligen.
och några timmar senare insåg både jag och min pojke att vi verkligen
inte ville sova själva inatt. så halv fyra imorse tog jag en promenad
hem till min fina pojke och sedan kröp vi ner i hans säng
och myste o såg på våran favoritserie och jag somnade
med huvudet på hans bröstkorg ♥
precis så som det alltid ska vara.
och jag är så lycklig med honom. så himla lycklig.
fetjävlarensning
min dator håller tyvärr på att jävlas med mig hela tiden. tangenterna funkar knappt,
fläkten är trasig så datorn blir överhettad hela tiden. när datorn blir överhettad slår
den automatiskt av för att den inte ska börja brinna, när den slår av försvinner allt jag höll på med.
den är seg, funkar inte alls som den ska osv. min älskade lilla dator.
därför tänker jag sätta igång och rensa skiten, ta bort allt onödigt och föra över de nödvändiga på
en extern hårddisk och sedan får jag nog lämna in mitt hjärta på lagning..
måste först komma på en lösning så jag har en annan dator under tiden.
men de löser sig.
nu- fetjävlarensning.
fläkten är trasig så datorn blir överhettad hela tiden. när datorn blir överhettad slår
den automatiskt av för att den inte ska börja brinna, när den slår av försvinner allt jag höll på med.
den är seg, funkar inte alls som den ska osv. min älskade lilla dator.
därför tänker jag sätta igång och rensa skiten, ta bort allt onödigt och föra över de nödvändiga på
en extern hårddisk och sedan får jag nog lämna in mitt hjärta på lagning..
måste först komma på en lösning så jag har en annan dator under tiden.
men de löser sig.
nu- fetjävlarensning.
never again
tänker på vad du vill när du inte lämnar mig ifred, men du säger inget.
du puffar mig på facebook, gillar inlägg jag skriver i andras loggar
och kommenterar inlägg jag blir taggad i.
ja, jag vet att du lever. jag har förstått det, okej?
så va vill du? varför gör du såhär?
trodde du hatade mig för att "jag förstörde ditt förhållande"
när du egentligen förstörde skiten själv. men du lägger som
vanligt skulden på någon annan och den här gången fick jag ta smällen.
jag hoppades att du fortfarande hatade mig, de hade varit lättare så..
men tydligen inte.
but you know what, fuck you.
you almost destroyed me.
never again
when you´re up in life, your friends get to know how you are, but when you´re down in life you get to know who your friends are
jag är rädd för att somna nu. jag drömmer så hemska och konstiga drömmar, så verklighetstrogna så när jag vaknar vill jag bara skrika av smärta för att allt inom mig gör ont.
vill inte vara vaken nu men vill inte sova heller. och valmöjligheterna tar liksom slut där.
blir galen på allt dehär. galen.
har iallafall smsat med världens finaste pojke i flera timmar idag
och han, han gör livet lite lättare. lite bättre.
ska iallafall försöka sova nu och hoppas på att jag inte drömmer mer
än nödvändigt.
