mystoryyy

hittade en bild på oss i en av mapparna på min dator. jag sitter i ditt knä och vi skrattar, du kollar ner så där som du alltid gör när du skrattar och vi ser så lyckliga ut. min ena hand ligger runt din hals och min andra hand ligger i din hand. jag kommer ihåg den där kvällen så väl, det var första gången du fick träffa min extramamma och hennes kille. vi satt här och drack vin hela kvällen och dom älskade dig. det var första gången som ja tänkte att du passade in i mitt liv, första gången någon överhuvudtaget passat in i mitt liv. samma kväll satt du ute på balkongen och jag stod framför dig med armarna runt din nacke och du hade huvudet på min bröstkorg och du påpekade att du kunde känna mitt hjärta slå och jag sa att det var bra för då vet vi åtminstone att jag lever och du skrattade. jag vet inte när allt gick fel, eller varför. men jag vet att jag var lycklig när jag satt där i ditt knä och jag vet att jag är lika lycklig idag för även om saker inte blev som vi tänkte oss så är du en av de bästa vänner jag har, en av de finaste människor jag nånsin träffat och jag älskar dig över allt annat min fina vän.

vill egentligen skrika, gråta och kasta sönder allt jag har men jag vet att ingenting blir bättre så istället kämpar jag oerhört hårt för att tänka positivt. på onsdag kommer älskade soulmate hem och bus är planerat hela veckan, halloween outfits är inhandlade, vi är peppade och det är bara några små detaljer som saknas innan vi är redo för att spåra ur hela veckan. hade inte klarat av att andas utan min fina soulmate! oj vad jag älskar dig, världens bästa!!!

efter alldeles för lång tid som sjukskriven har jag fått dra på mig arbetskläderna för att äntligen få göra lite nytta. att gå hemma gör mig tokig. visserligen är jag ledig nästa vecka men det gör inte så mycket, hela veckan är planerad och fylld med roliga saker. om en månad åker vi till åre över helgen, jag, mitt ex och några gemensamma vänner. kan bli fint. idag tänker jag unna mig lite lyx och åker om några timmar för att förlänga naglarna. måste passa på när jag ändå är ledig:) lovely.

har spenderat större delen av dagen ute på balkongen, rökt cigarett efter cigarett och funderat. funderat på livet som är, livet som varit och livet som kommer bli. längtar tills att allt är klart, längtar tills jag mår bra igen. längtar tills jag får bli jag. tills samma gamla jag kan skratta sådär som bara jag kan, av lycka och kärlek. jag skrattar lika mycket nu som då men ingen förstår att skrattet inte kommer inifrån. 10 månader av mitt liv har passerat. i 10 månader har jag kämpat, gråtit och skrikit, bett på mina bara knän efter hjälp, blivit nertryckt, nekad och förstörd. gjort allt som går att göra, slagits med varenda myndighet i tron om att någon kommer lyssna, hjälpa, försöka. jag har aldrig gett upp men nu, 10 månader senare är ja inte långt ifrån. inte långt ifrån att ge upp, fucka åt hela systemet och skita i allt. när man kämpat så hårt som jag gjort för något som borde vara en självklarhet för varje människa, en mänsklig rättighet, och när man insett de jag insett, så börjar man ge upp. mitt liv ligger i någon annans händer och jag står här helt maktlös och har ingenting att säga till om. det är tragiskt men så jävla sant. sveriges myndigheter kan fara åt helvete snart.

hej igen min fina ängel. jag sitter ute på balkongen och röker och i hörlurarna spelas din låt, du vet precis vilken låt jag menar. jag tänkte plocka fram vinterjackan snart, jag ger upp tidigt i år.. du vet ju att jag brukar tjura och ha på mig skinnjackan långt efter nyår bara för att jag inte vill inse att det är vinter. litegrann som att jag fortfarande tjurar och inte vill inse att du är borta trots att de är längesen du försvann. men vi bor ju så långt ifrån varann och träffades så sällan så de känns som att vi bara springer runt i olika städer fortfarande. men så är det ju inte men jag är nog inte redo för att ta på mig vinterjackan och inse att du är borta än. ännu en vinter utan dig. undra hur många vintrar som hinner gå innan jag får se dig igen, innan jag får höra dig skratta. jag saknar dig lite mer för varje dag som går men de kommer andra saker emellan och det känns skönt. stjärnorna lyser uppe bland molnen och jag vet att du sitter där och kollar ner, kollar ner och skrattar för att jag är så jävla tjurig som vägrar ta på mig vinterjackan och som vägrar be om hjälp, vad de än handlar om för att jag alltid ska klara mig själv. jag drömmer fortfarande om dig, men de vet du väl redan? önskar att du kunde va här och stötta mig nu när jag går igenom den jobbigaste tiden i mitt liv. jag glömmer dig aldrig och älskar dig alltid! kärlek/ din vän som blev kvar

hej gubben! hur har du det där uppe? är himlen blå ovanför molnen? har du firat din födelsedag än? 22 år. fan mannen, de är stort alltså! varför är du inte här med oss idag, varför måste din familj fira din födelsedag utan dig? du vet väl om att jag fortfarande är svinsur för att du inte är här? jag antar att du vet att jag fortfarande är vansinnigt arg på dig, på drogerna och på att de blev som de blev. fast egentligen är jag inte arg, jag är ledsen men de är ilska som visar sig, hat, du vet. du vet precis vad jag pratar om, de är samma hat som du kände. känslan när man bara vill skrika och gråta trots att de inte hjälper, du kommer ju inte tillbaka hur högt ja än skriker. jag kan inte åka till din grav idag, men de förstår du ju, 10 timmars bilresa är lite mycket.. men jag tänder ett ljus för dig här hemma istället! tänker på dig och livet du levde. du var en sån fin människa med ett hjärta av guld, jag säger inte dehär bara för att du inte finns mer, jag säger det för att jag verkligen menar det och jag ångrar varje dag att ja inte sa de till dig oftare när du levde! hoppas du har de bra bland molnen, vi ses på andra sidan vännen! kärlek /din vän som blev kvar här

barnen och hundarna sover och vi dricker öl. jag vill aldrig åka hem igen från huset alldeles nere vid sjön, många mil från närmsta stad. här är tystnaden nästan skrämmande och de enda som hörs är våra skratt som ekar och stiftelsen som spelar i bakgrunden. ibland är livet så fint

jag älskar att komma hit, på landet. min fristad, mitt lugn, min plats. vi packade väskorna förut, packade in oss och ungarna in i bilen och åkte hit för att bara vara, umgås, dricka öl och skratta. jag är sjuk och har ont men här rinner allt av, som att livet blir till de bättre

i torsdags blev jag inlagd då dom uteslutit njurbäckeninflammation och andra diverse sjukdomar. idag är ja fortfarande inlagd och fortfarande lika omedveten om varför jag har så ont. nu är ja på bättringsvägen iallafall, hoppas jag. lyckats äta lite mat för första gången på flera dagar och kan iallafall sitta upp kortare stunder. snart är ja fit for fight igen

ligger på akuten med vad dom misstänker är njurbäckeninflammation. skön fest. skjut mig bara

sitter hemma hos min älskade mamma i samma lägenhet jag en gång hatade tillsammans med samma människor jag en gång slogs med. idag, alldeles för sent, inser jag hur tacksam och lycklig jag är över att dessa människor finns, så mycket som dom ställt upp för mig, älskat mig trots alla misstag, snedsteg och hårda ord som kommit ur min mun.
önskar att jag inte betedde mig som jag gjorde då. var alltid rädd om din familj, du kommer behöva dom mer än du tror!

så jävulskt förbannad så att de är störande, skulle kunna mörda hela världen ungefär. idiot, idiot, idiot. jobbigt hur en enda människa kan påverka mig så jävla mycket och göra mig så vansinnigt förbannad. från typ lycklig till helt jävla trasig! far åt helvete allihopa. stick bara, för de är de jag är van vid. stick, försvinn ut ur mitt liv precis som alla andra gör. gå härifrån å se hur mycket jag egentligen behöver dig. om ja överlever utan hela min familj och alla dom som älskat mig sen jag var liten så överlever jag utan dig också, trots att jag trodde att du var den sista människan i världen som skulle dra. men stick bara, försvinn. vill aldrig se dig igen, vill inte att du ringer igen. vill inte höra en ursäkt imorgon. låt mig bara vara, du behöver inte se på när jag går sönder och du behöver inte höra av dig när jag plockat upp bitarna av mitt liv och gått vidare. lämna mig ifred bara så löser jag de här helt jävla själv. fuck, fuck, fuck you.

blev krogen inatt, vågar inte kolla hur mycket pengar jag gjorde av med, tillräcklig ångest ändå.
efter att ha legat i sängen hela dagen och hoppats på att kunna dö så drar jag på mig lite smink och åker hem till en fin vän för att dricka vin, snacka skit, äta gott och mysa!

fredag. alltid samma sak, fylla, fylla och fylla. skål. det är vecka 40 nu va? 41 kanske? 40 helger av konstant fylla. ångest. skål