och livet är inte rättvist, inte ens lite..

sometimes the take people
and they don´t say why.
sometimes people leave
and they never say goodbye
sometimes there are no
second chances to say i love you.
sometimes there are no next times,
sometimes you lose someone
and you feel like your heart
has followed them to heaven,
and sometimes there is just nothing
you can do to make the tears stop


livet går liksom vidare vare sig man vill det eller inte,
man kan inte stanna upp och leva kvar i det gamla bara för att någon
försvinner, jag vet att de låter hemskt men det kommer en ny dag, och en ny efter
det och helt plötsligt är det ett år sedan en människa, en fin människa försvann
från jordens yta och blev en av himlens finaste änglar. idag är en sån dag,
ett år sen. en hel evighet sen, men det känns som igår.
en helt vanlig dag och jag fick LÄSA om att du försvunnit, inte ett samtal,
till och med ett sms hade varit bättre än att läsa det på fucking facebook.
det gjorde lite ont, faktiskt. men man kan inte ringa hela världen när någon väljer
att lämna jorden och idag förstår jag varför jag inte fick något samtal, just då förstod jag inte.
men ett år har gått nu och jag undrar fortfarande vad du tänkte den där kalla december natten
för ett år sen. vänner som träffade dig samma kväll sa att du var så glad och lycklig,
var du det för att du bestämt dig för att avsluta ditt liv samma kväll?
det måste ju vara så eller hur? om du varit glad och lycklig av en annan anledning så hade
du aldrig valt att göra så som du gjorde, att lämna familj och vänner bakom dig och bli
en fin ängel i himlen. vi var inte bästa vänner, vi kände knappt varandra men hade en hel
hög med gemensamma vänner och om du bara varit vid liv nu så vet jag att vi hade träffats
så mycket mer än tidigare år eftersom att jag umgås mycket mer med dina vänner nu,
och jag är på dom festerna du skulle varit på om du var vid liv, och jag önskar att du var det,
så jag fick lära känna dig lite bättre. du var nog ganska lik mig och det gör lite ont,
för jag tror att vi hade kunnat lära mycket från varandra, men så blev det inte.
men jag klandrar dig inte, verkligen verkligen inte. livet är inte lätt och ditt liv
var verkligen ingen dans på rosor men du var en fin människa med ett alldeles för fint hjärta
för ditt eget bästa.
du var smart, förståndig och rolig och jag undrar vart fan de gick snett?
när blev de såhär egentligen? vad hände och när bestämde du dig?
samma kväll? långt innan?
orkar inte tänka mer på dehär nu för tankarna bara snurrar trots att det var ett helt år
sen men jag får fortfarande rysningar genom hela kroppen och tårar i ögonen
när jag tänker på att du låg där helt själv och frös ihjäl och jag kan inte låta bli att tänka
på vad du tänkte på just då, när du låg där. fyfan,
gråter för dig och alla andra fina änglar.

jag hoppas du fått ro nu, den ro du förtjänar.




maskrosbarn från dag ett till graven

men du kan stå igen även fast du ramlade
för allt som inte dödar dig gör dig bara starkare.
så fortsätt bygga fast de fattas nån pusselbit
för bland all skit finns de alltid nånting positivt
maskrosbarn från dag ett till graven,
men ett maskrosbarn kämpar på för man är vem man är,
de kan man aldrig ändra på♥


sätter punkt, vänder blad och går vidare

sätter punkt, vänder blad och går vidare.
sätter punkt för den tid som var.
sätter punkt, vänder blad och går vidare.
du var min största kärlek, min bästa vän. du blev den första riktiga förälskelsen.
sen jag var 16 har vi hängt ihop, jag var liten och rädd, du var alltid cool.
du fanns där för mig i vått o torrt.
men bort, de har gått för långt - för du svek mig gång på gång.
jag borde ha vaknat och fattat och sett, men jag somnade om.
jag kan önska att jag aldrig stack, för jag drömmer om dig varje natt.
men till och med i drömmen så fattar jag att det inte kan vara vi och att
det inte finns nåt alternativ.
alternativet skulle va att jag pajjade mitt liv totalt,
för du och jag tillsammans skulle bli min grav.
gav mig av, jag var tvungen att lämna dig.
som håkan sa, jag hatar att jag älskar dig.
du gör sönder mig, jag måste gå nu. för det finns ingenting kvar.
du gör sönder mig, jag måste gå nu, måste gå innan jag går av.
punkt slut, tack o hej- du ska ut, de var allt för mig.
jag gjorde allt för dig, du var allt för mig, så jävla svårt att förstå att de är tack o hej.
fast de var mitt egna val att dra, jag kunde inte ha dig kvar.
jag kunde inte stå och titta på hur du tog sönder mig sakta men säkert, det är säkert.
ett hål i mitt hjärta, jag hoppas de läker.
saknar dig men du är lätt att klandra för jag ser hur du fortfarande träffar andra
framför ögonen på mig, de smärtar för jag kan se hur du får henne att skratta.
ett hål i mitt hjärta men du kan ta honom.
jag skulle aldrig i mitt liv stanna kvar hos en kille som behandlar mig som skit
men de gör ont när jag kollar på er även fast jag vet att du kommer döda henne också
på samma sätt som du dödade oss två, men jag är sommarregn- du är ett åskmoln
så vi passade aldrig så bra och jag hoppas att jag kommer komma över dig snart


jag saknar dig så

går in på din facebook varenda dag och jag vill, vill så gärna skriva något
men orden fastnar och jag vet inte egentligen vad jag vill få sagt.
jag vill berätta allt, vad jag gör på dagarna, alla eviga pojkproblem,
alla roliga fester som jag önskar att du var med på,
men du vet ju redan allt det. du sitter ju däruppe och kollar på mig,
skrattar åt mig när jag blir för full och gör alla dumma saker som bara jag lyckas med.
jag vill berätta hur ont det gör, smärtan, du vet? smärtan av att något är borta, en
del av mig är liksom förevigt borta. jag vill berätta om alla gånger jag gråtit
för dig, alla ljus jag tänt och låtit brinna för dig.
men det spelar ingen roll vad jag skriver, du kommer ändå aldrig komma tillbaka.
det spelar ingen roll hur många tårar jag gråter, de spelar ingen roll hur många ljus
som än brinner för dig, du kommer aldrig komma tillbaka.
och det gör så jävla ont.
jag önskar så att du var här nu, att jag kunde få krama om dig igen.
jag önskar så att du kunde pussa mig på pannan igen och säga hur fin jag är.
jag önskar mer än något annat att du kunde vara här nu.
vi är ju släkt, vi är av samma kött och blod.
vi hade så mycket saker kvar att göra och uppleva.
våra barn skulle ju växa upp tillsammans och bli vänner.
för så är det i våran släkt, alla är vänner och växer upp tillsammans
men jag kommer aldrig få bli gammal med dig.
jag önskar så att du kunde vara här nu, krama om mig och lova att allt kommer bli bra.
men de kommer aldrig bli bra för du är borta och jag kommer aldrig mer få se dig igen.
jag vill skriva så mycket men ingenting gör det bättre.
du vet att jag älskar dig och att jag saknar dig så.
och jag fick aldrig ens säga hejdå.
kommer alltid gråta för dig, alla ljus jag tänder kommer alltid brinna för dig.
kommer alltid sakna dig.


♥ jag älskar dig tills hjärtat säger stopp ♥

jag vet att jag har min pappa att tacka,
du har alltid stått för mig när ingen annan ville fatta.
jag vet att jag har dig att tacka.
vissa band kallas för blodsband, 
oavsett vad jag gjort så har du alltid stått med öppen famn.
fast ibland har jag inte insett att vissa saker jag gjort inte alltid varit rätt.
inte lätt när man blivit inskränkt och ingenting i livet går så som man tänkt.
hör mig nu, jag vet att jag blivit den jag är pågrund av dig, du har format mig med kärlek,
gett mig ögon att se.
för varje dag som går kan jag se det mer och mer hur vänner och familjen alltid speglar vem du är.
du har stannat kvar hos mig när jag fastnat,
dagar när de känns som att mina skor aldrig passat.
stått bakom mig oavsett stigarna jag traskat.
jag vet att jag har min pappa att tacka,
du har alltid stått för mig när ingen annan ville fatta.
jag vet att jag har dig att tacka♥



jag hoppas du brinner i helvetet din jävla hora

& ärligt? fuck my life. jag är en sån som reser sig upp efter varje fall, går vidare med ett leende på läpparna.
fall down seven times, stand up eight är fucking inristat på min kropp så fuck you, bitch.
när mitt eget jävla kött o blod står o skriker att jag är helt jävla värdelös,
att jag aldrig kommer komma nånstans med mitt liv och kommer bli ett fucking socfall
så svider de i hjärtat. ni kom hit för att hälsa på men behandlar mig som skit,
well, you know what- fuck you. fuck hela din jävla familj för vet du en sak?
de kanske rinner samma blod i våra ådror men tro aldrig att jag någonsin kommer ägna en tanke
åt dig din äckliga jävla hora. jag har tagit så jävla mycket skit under alla år du kommit
hit för att hälsa på, "man ska alltid ha kontakt med familjen". så tillbringar du din
jävla tid här med att trycka ner mig, aint gonna work. du och din jävla
"fina, perfekta familj" kan fara så långt åt helvete de bara går.
ni behöver aldrig mer höra av er till mig igen för nu äntligen vet jag
vart jag har er. så försvinn ur mitt liv bara. berätta om vilken otroligt bra och fin
familj du har, men nämn aldrig någonsin mitt namn i något sammanhang.
lämna mig ifred annars kommer jag göra ditt liv till ett jävla helvete.
och nej, jag är inte perfekt, så jävla långt ifrån perfekt man kan komma,
men jag står upp fortfarande. jag andas, jag lever, jag överlever.
du vet inte ens ett jävla skit om va som hänt mig och vad jag gått igenom
för du ville aldrig lyssna när jag pratade, du vill leva i din vision om att din familj
är perfekt.
du brydde dig aldrig när jag satt här hemma i staden du drog från,
och jag var så förstörd, så rädd o så jävla ensam.
aldrig ett samtal, ett sms om att du brydde dig, tänkte på mig
trots att människor runt om försökt få dig att förstå hur illa det var.
du brydde dig aldrig.
när jag slogs med mamma och var borta i två månader så hörde du inte av dig.
när jag trodde att pappa var död och jag själv var beredd att dö så
ryckte du på axlarna och sket fullständigt i att ditt eget kött och blod
hade hamnat så långt ner i skiten, för de enda du bryr dig om är
att få visa upp din perfekta familj och släkt inför dina perfekta vänner
och jag räknas inte in i din perfekta familj. de finns inte plats för mig
för jag gick min egna jävla väg. jag har haft ett jävla helvete
men jag är tjurigare än själva fan, ja kanske tillochmed tjurigare än dig
så jag borstade bort skiten från axlarna och klev upp igen, starkare
och bättre än innan, så vände jag mig aldrig om, vände sida, skrev
ett nytt jävla kapitel, bytte bok helt o hållet.
gör om, gör rätt.
och att jag kommer bli ett socfall? well, fuck you.
jag kommer komma längre än va du någonsin ens tänkt tanken på.
jag har stora, stora planer. planer du inte vet om för att du aldrig lyssnat.
jag är inte perfekt men en sak är säker, jag kommer lyckas och den dagen
kommer jag stå och peka finger åt dig för allt du gjort. eller de gjorde jag ju igår redan, juste.
så fuck you.
jag behöver inte dig eller din äckliga familj,
de kanske rinner samma blod i våra ådror men det betyder ingenting,
du kommer aldrig få se mina framtida barn växa upp, dina framtida släktingar.
jag kommer göra allt som står i min makt för att hålla dig borta från dom
och ifall du nånsin vill se dom så får du döda mig först.
och jag har inga barn nu och jag har inga planer på att skaffa några heller.
först ska jag göra allt de du HATAR, av nöjet att veta att du plågas så inihelvete.
jag hopppas du brinner i helvetet din jävla hora.
hör aldrig av dig igen



If you smile when no one else is around, you really mean it

Den dagen när jag faller ner på knä för en kille är den dagen jag ska knyta min sons skor


and i´ve been faithful from the start

i gotta make decisions
i'm strong but who am i kidding, i'll be okay
but this love is tearing me in half
he is down on his knees and praying for this love
i'm im love
i'm still in love
i just don't think that it's enough
he males me happy when he smiles
he makes me sad, makes me mad
want to give him all i have
i wish that everybody would stop judging
pointing finger sits cutting
my heart is broken
to save this life
we built together
we need another chance
it's like my whole life
and my existence
he holds in his hands



skulle ha en vit månad men som vanligt blev de knas

fuck friskis & svettis, heller hellre i whiskey i min festis




-

jag läser på shampoflaskan i duschen.
jag skrattar åt mina egna skämt innan jag berättar dom.
 jag behöver ingen klocka eftersom att jag har en mobil.
jag kan läsa en mening 10 gånger utan att förstå den.
jag trycker på dörren fast att de står dra.
jag säger va? fast jag har förstått allt. jag hatar när vinden förstör min frisyr.
jag kollar i kylskåpet 10 gånger om dagen utan att äta något.
jag kan se samma film 10 gånger. jag måste ringa till mobilen för att hitta den.
jag kan kolla på klockan för att sedan glömma vad den visade.
jag vänder på kudden för att sova på den kalla sidan.
jag sätter mina alarm tidigare så att jag kan ligga o sova längre.
innan jag somnar så räknar jag ut hur många timmar jag sover.

snälla säg att de inte bara är jag? haha


whats meant to be always finds a way

You've got to know
When to hold 'em,
Know when to fold 'em
Know when to walk away,
Know when to run.
Now every gambler knows
The secret to survivin'
Is knowin' what to throw away
And knowin' what to keep.
'Cause every hand's a winner
And every hand's a loser
And the best you can hope for
Is to die in your sleep.



and i´m so fucked up right now that i don´t even know what to say,
what to do or what to think. my head is a mess.
i´m so messed up and i guess i love you just because you are
just as messed up as me.
and right know i´m just sittin' here. playing all the songs we always listening to.
all the songs we used to play back when everything was good,
and yes, when i look back at all the times we´we cried, i laugh.
but i never tought that looking back at all the times we laughed
would make me cry. but that´s how it is.
right now, i don´t know what i wanna do, or even how i want my life to be.
and i keep wondering what i´m doing next year.
will we be together or will we hate each others? hate ourselfs because we let us
fall apart, will we be happy, together or apart? will we cry or laugh?
right now it feels like i´m rather crying with you than laughing without you.
i love you, know? but we are to psychopaths together.
we laugh, we cry, we keep screaming to each other even tough we said
a millions times that we won´t.
but i don´t know what to do without you.
or, well i know what to do without you, but i just feel so fucking alone
because no one will ever understand me like you do.
and we laugh at the same stuff and you just get me.
and i guees i just need you like you need me.
i can´t even explain the relationship you and i have, i know it´s
weird and full of shit, just like you and me. i know we both
are singel right now becuase we don´t work together,
or maybe we do, we just don´t realize it.
we need each other, i know that.
and just like you said, maybe one day we will sit there with our little family
just as happy as we are meant to be, and everything will be just fine
and we will point fingers to everyone who doesn´t understand us.

i don´t know, i just hope that we one day can be happy, together.
we are best friends and i need you just as much as you need me.
we can do this baby, we just need to point our fucking fingers to everybody else,
say fuck you and smile. we have each other and that´s all we need.


vi har svikit och glidit en mil ifrån, det vi var då

shit. allt är bara så jävla knas nu och jag orkar verkligen inte med allt dehär. alla jävla tankar.
igår pratade jag i två timmar med en människa som alltid betytt så mycket för mig
trots att vi båda är två stora idioter och det vi har är någon form av hatkärlek.
jag kan inte ens förklara men vi tillsammans är så kaos, fast vi är fina tillsammans
och jävligt bra. och vi har fortfarande inte gett upp varandra efter år tillsammans av
fullständigt kaos.
och precis så som jag brukar säga till honom när vi aldrig förstår varför de blir som de blir,
vi kan vinna mot hela världen men inte mot oss själva.
allt med oss är fint men på ett tragiskt sätt. för vi vet vad vi vill
och vet vart vi ska men vi når aldrig dit, vi står kvar på samma ställe
och trampar och trampar för att ta oss framåt.
har varit skit så vi krigar i upprivna sår
hamnar i blodiga bråk, skriker på varann fast på olika språk
ligger vaken på natten när du sover,
vi lever i en lögn men jag ljuger så dåligt.
och vi försöker och försöker.
gör allt för att de ska funka, ibland går de bra men just nu krigar vi
mer än någonsin för att dehär ska hålla. vi vet båda vad vi vill,
men ingenting blir nånsin som vi planerat
och när vi står där o slåss och gråter över att inget blir som de ska
så undrar jag alltid samma sak, hur kunde de ens bli såhär?
vi, vi som är så jävla bra och skulle kunna vinna över hela världen om vi bara
försöker lite till.
varför går de inte? vi vill ju dehär mer än nånting annat.
jag hatar oss så mycket för allt vi gjort o sagt och tankar vi tänkt
som vi aldrig skulle tänka. minnen som etsar sig fast och vägrar släppa
taget och där står vi, så jävla tragiska och förstörda.
förstörda precis som alla glas vi kastat sönder i ren desperation.
och om de inte funkar snart så kommer jag falla sönder helt.
jag vill bara att allt ska bli bra fina fina du.
och efter samtalet igår, efter allt vi sa, alla planer vi har för framtiden
så gör allt så ont. allt jag gör påminner om dig och
jag hoppas verkligen att vi får allt att funka nu.
snälla älskade du, vi försöker nu.
vi har kommit till en punkt då vi antingen satsar allt eller bryter
helt men jag ger inte upp de vi har, du och jag, de betyder mer.



going were daddy goes, learning what daddy knows

tänker lägga mig i duschen nu o gråta. gråta över all jävla skit, gråta i min ensamhet, gråta över att jag har ont precis överallt, gråta över hur otroligt patetisk jag är, gråta över allt.
sen tänker jag kliva upp och skratta lite, sen är allt som vanligt igen.

saknar pappa mer än allting i världen just nu.
kan du bara komma hem,
jag behöver dig


♥♥♥

ibland får jag sån panik, som att någon slår luften ur lungorna på mig.
och jag vet inte vart jag ska ta vägen, hur jag ska göra.
jag vill skrika, skrika så högt jag kan. men det hörs inte.
jag vill gråta men det känns som att tårarna är slut.
smärtan av att förlora er alla kommer i perioder just nu.
dagar, timmar då jag mår bra. skrattar och ler men tanken
på er finns kvar i huvudet. och ibland slår det till
med full kraft och jag vill bara dö. dö för att ni är borta.
mina älskade änglar.
jag önskar så att vi kunnat få fler minnen tillsammans, fler dagar ihop.
vi fick inte det. jag vet att ni sitter där uppe och håller koll på mig.
det känns tryggt, jag känner eran närhet ibland
men jag önskar så att ni var här med mig.
jag önskar så att jag skulle kunna få krama om er bara en gång till,
viska alla fina ord som jag aldrig fick säga,
berätta hur fina ni är, vilka otroligt vackra människor ni var.
men det kommer jag aldrig få.
vila i frid älskade ni, ni lever förevigt vidare i varje steg jag tar.
i varje tanke jag tänker, i varje andetag jag andas, varje dag jag lever



you feel hopeless, like nothing can save you

It's like you're screaming but no one can hear.
You almost feel ashamed that someone could be that important,
that without them, you feel like nothing.
No one will ever understand how much it hurts.
You feel hopeless, like nothing can save you.
And when it's over and it's gone,
you almost wish that you could have all that
bad stuff back so you can have the good.


oh, lord. skrattar ihjäl mig. asfull också. kung. godnatt. eller nåt

En 7-årig pojke frågade sin pappa:

- Pappa vad är politik för något?

Pappan svarade:

- Jo, jag ska förklara för dig. Det år så här. När jag kommer hem med lönen då är jag KAPITALISM, din mamma som bestämmer här hemma är REGERINGEN, din farfar som ser till att allt är på sin plats här och att allt fungerar är FACKFÖRENINGEN, barnvakten som vi har hon är ARBETARKLASSEN, och alla har vi samma mål, att du och din lille bror ska ha det bra, för att du är FOLKET och din lille bror är FRAMTIDEN. Förstår du nu?

- Nej,inte riktigt, svarar pojken, men jag ska sova på saken.

På natten blir han väckt av sin skrikande lille bror som har bajsat på sig. Då går han till föräldrars sovrum för att väcka dem men där finns bara mamma och det går inte att väcka henne.

Då går han till barnvaktens rum och där finns pappa som just håller på att ha sex med barnvakten, då får han se också att farfar står ute och och tittar in nyfiket genom fönstret och alla är så upptagna av varandra att ingen ens märker pojkens närvaro, då går han tillbaka till sitt rum och somnar om. På morgonen vid frukosten säger pojken.

- Pappa jag vet nu vad är politik för något. Det är så här: KAPITALISMEN utnyttjar ARBETARKLASSEN, FACKFÖRENINGEN tittar på oberörd, REGERINGEN föredrar att sova, FOLKET är totalt ignorerat och FRAMTIDEN, jo, den ligger i skiten.


I get the feeling that I'm gon' end up lovin' you

efter världens jobbigaste dag så har jag äntligen fått mat i magen och duschat av mig all skit.
polerat och spray vaxat typ tusen bilar idag, inget att rekommendera.
ikväll ser de ut som att de blir fest. tveksamt men ja de lutar åt det.
har även hört lite fina rykten om att det vankas efterfest på krogen inatt efter stängning.
eftersom att vi är lite VIP så går ju vi in när alla andra gått för att efterfesta med personal
och ägare. busigt alltså.
vi kan ju aldrig göra något normalt, gå på krogen när alla andra går dit, nej vi går dit
efter stängning. men grabbarna grus är grymma så kommer bli hur roligt som helst.
om vi nu drar dit så att säga.

nu ska jag börja sminka mig osv. klunkar redbull för att vara pigg o glad ikväll.
hörs senare, vem vet. kanske blir en hemmakväll med en söt pojke också.
time will tell helt enkelt. hur som helst måste jag göra mig iordning nu.




mitt hjärta blöder

en kille bad mig ta reda på en sak förut och jag sa att jag skulle försöka.
han sa "du har lika bra kontakter som jag, om inte bättre.
det finns inget du inte kan ta reda på, jag vet att du bara behöver ringa lite samtal
så får du precis det du är ute efter, vad de än gäller.
behöver jag veta/ha något jag inte kan få tag på själv så är du den jag ringer till
för de jag inte kan fixa kan du fixa."
insåg då att han nog har ganska rätt. har aldrig tänkt på det så förut.
jag vet ju det mesta om nästan alla och det jag inte vet får jag reda på hur lätt som helst.
vi tillsammans är ganska bra, vi skulle kunna komma hur långt som helst.

att han sedan sa när vi började prata om min släkt "vem vet, om 5 år kanske jag
sitter där med hela din släkt och våra barn och med din mamma som svärmor
och mormor åt våra barn."

de kändes jävligt konstigt att höra, inte för att jag tror att de är sant
men visserligen så skulle de inte förvåna mig heller.
vem vet, om 5 år kanske vi sitter där med en liten familj.
han och jag som är kaos, hat, kärlek och impuls.




för att du är mitt allt fina, fina lillebror




Vet ni varför jag ler? För jag har hela världen i min famn


the hardest battle you´re ever going to fight is the battle to be just you

Jag röker starka bloss för att glömma hur du doftade.
Super och slåss för att glömma hur vi älskade.


..

every girl has that one guy she always goes back to
heartbreak after heartbreak and nobody knows why,
not even her self

fast att ingen fattar så fattar jag. allt handlar om dig, allt handlar om mig. det handlar om oss





ja, dedär gjorde min dag. eller min kväll kanske.
kommer iallfall somna med ett leende på läpparna

och ja, de var han som skrev allt.
har suddat över hans namn och bilden på mig.
här är jag ju hemlig

jag vill vara liten igen

jag hatar vintern men skulle döda för att få åka pulka just nu


Livet förändras vart jag än går och det kommer kanske inte alltid vara vi två, Bara så länge det finns stjärnor över oss och bara så länge våra hjärtan klarar av att slå

Kärlek hela livet ut kanske inte finns.
Men jag har insett någonting, det gör ingenting.
För om man kan känna sig lycklig någon gång i den här gråa världen,
om så i tre millisekunder så är det värt det.
Även om det någon gång går åt helvete,
även om den du älskar någon gång kysser någon annan då personen är full och inte vet bättre,
även om man råkar säga fel någon gång och om man säger elaka saker.
Så är det dom små fina sekunderna i hans ögon som räknas,
lika mycket efteråt som just då. Det är allt som betyder något,
för den enda meningen med livet är att bli lycklig.
Och är det så, så är det allt som betyder något.

Och du förstår inte ens vad jag menar,
och du ringde aldrig, och du ändrade dig,
och du förstår inte ens vad som är viktigt.
Och jag vill bara sluta tänka



vi har svikit och glidit en mil ifrån det vi var då. hamnade i blodiga bråk, skriker på varann fast på olika språk. vi är trasiga för alltid

Vi går på samma väg men åt olika håll
och jag tror det beror på hur olika folk vi är.
det är inte klokt hur man känner ibland,
att man måste iväg men ändå älskar varann.
jag menar du och jag har sett solnedgången
så det är synd att vägarna ska delas i redan för
ingenting är större än vi två
men våra vägar dom skiljs åt
och, det är sorgligt men sant
men vi båda vet att vi inte kommer nånstans.
men i framtiden kanske våra vägar korsar varann
och om det finns något kvar kan jag lova
att vi kan försöka igen.
Vi är så lika men ändå inte alls,
för våra vägar går emot det som vi känner för varann.
och jag önskar ibland att jag inte kände något alls,
för allting är perfekt men ändå känner vi nånstans att
vi är på samma plats iallafall ett tag.
du är på samma blad men på en annan rad.
du är inte samma som jag, så du gör andra val.
även om du ber mig kan jag inte stanna kvar
för den framtid du söker verkar inte matcha mitt öde
så tack och adjö och jag hoppas att det löser sig



moving on is simple, it's what you leave behind that makes it difficult



där nånstans nästan längst fram i publikhavet stod jag i somras, när jag ser dehär
klippet så ryser jag i hela kroppen. den kvällen var så fin, hela den veckan
var så otroligt fin. jag saknar dedär, den känslan. hur bra allt var, hur vackert allt var

it is never too late to realize what is most important in your life and start fighting for it

tar av mig alla hemska tajta men fina kläder, tar av mig alla tunga smycken, hämtar ett glas cola och kryper ner i min oerhört sköna säng med mitt feta duntäcke och alla mysiga kuddar. grymt.
önskar bara att nån skulle hålla om mig inatt. men man kan inte få allt


what have i done to fall so hard for you?

igår var en jävla förvirrande natt. fick svar på massa frågor.
fick höra massa saker jag inte ens trodde var sant.
fick höra att allt jag trodde var sant var raka motsatsen.
och jag blev så oerhört förvirrad men allt är fan så mycket bättre nu.
jag väljer att alltid tro det bästa om människor, det kanske är fel av mig
för jag blir alltid ganska sårad genom att göra så.
när jag sedan får reda på sanningen om en människa jag tycker mycket om
så förstörs min värld litegrann. och de har den gjort.
förstörts alltså. igår fick jag reda på att allt de jag trodde var sant om en människa
inte var det. jag tyckte om den människan. mycket. tills jag fick höra all skit,
alla lögner som jag vart tvungen att tro på. jag hade inte så mycket att välja på.
men igår fick jag höra sanningen och det gjorde mig glad. allt de jag fick höra tidigare var
bara skitsnack. lögner. för att såra mig, för att skada han.
den här sommaren har varit jobbig för att jag valde att tro på allt dom sa.
nu vet jag sanningen och de känns så jävla mycket bättre.
jag väljer att tro det bästa om människor och ibland, ibland har jag rätt.
jag tänker inte ljuga och säga att han aldrig sårat mig för det har han.
jävligt mycket också. det har runnit många tårar nerför mina kinder pågrund av den
pojken. men vi båda hade så jävla fel och därför blev det så som det blev.
jag har sårat honom också såklart. men allt det berodde på andra människor och deras jävla
falskhet. vi har löst allt nu och just nu mår jag bra.
även om vi kanske aldrig kommer bli mer än fina vänner så är jag ändå glad
över att ha honom i mitt liv för han är bra, vi är jävligt bra tillsammans.
även om vi bara kommer vara bra tillsammans som vänner.
time will tell.
allt är fortfarande förvirrat och konstigt pågrund av allt som hänt men
allt går inte över på en natt. men jag tvivlar inte på att det kommer lösa sig
och bli bra för oss båda. så bra det kan bli.


tack för allt fina, fina du

haha,  folk är idioter. killar är svin.
när jag inte orkar längre o slutar höra av mig för att de inte funkar när
de bara är jag som anstränger mig, de är då du inser vad du förlorar va?
tråkigt att du inte valde att inse vad du hade lite tidigare..
tack för den tid vi fick tillsammans, om du inte är villig att ändra dig
är det även all tid vi nånsin kommer dela.
tack för att du fick mig att skratta så många gånger.
tack för alla nätter du höll om mig.
tack för alla gånger du höll min hand.
tack för alla ord, meningslösa ord som jag trodde var sanna.
som kanske var sanna just då men som nu bara är förstörda
och trasiga, precis som vi.
tack för att du brydde dig,
tack för alla gånger du frågade hur jag mådde.
tack för att du fck mig att må bra.
tack för allt vi delade.
tack för allt som kanske aldrig kommer tillbaka.

  • Till bloggens startsida