om smärta, hat och ord som sårar
är så otroligt sårad, ledsen och besviken. ledsen för att människor jag älskar sviker mig, ledsen för att dom två människor som ska älska mig mer än allt gjort mig så illa, och för att ingen egentligen verkar förstå hur ont det gör. allt är kaos och jag har L att tacka för att jag på något sätt klarat mig hit, hennes stöd och kärlek betyder allt.
finns ändå en del av mig som önskar att D var här just nu så vi hade kunnat göra det vi alltid gör. dricka vin och prata. han förstår mig, kanske för att han varit med, kanske för att han vet allt och faktiskt vill förstå. han är hur jävla bra som helst och jag vet att den dagen vi träffas så kommer han sitta där med sitt vinglas och lyssna när jag vräker ur mig alla mina tankar och han kommer faktiskt förstå.