mystoryyy

Vissa saker är lätta att ta för givet.
Speciellt det man har eller människor man älskar och det som är bra i livet.
Det är lätt att man glömmer varandra, det är lätt att man drömmer om annat.
Såna stunder man tvivlar och allting känns skit är det lätt
att man glömmer och stanna och tänka efter.
Frågor och svar, finns det någonting kvar, alla dåliga dar.
Känns det rätt vi två det vi har är blir det någonsin bra, brinner lågan för svagt?
Vi har nått en punkt där man antingen satsar allt eller bryter helt,
Men jag ger inte upp det vi har, du och jag, det vi byggt ihop det betyder mer.
Det vi har tillsammans det är allt jag vet.
Alla gånger vi lovat oss aldrig mer.
Alla packade väskor, löften, förlåt, alla bråk, alla kalla spel.
Alla dörrar vi slängt igen, allting bra som för stunden känns längesen.
Alla gånger vi lovat varandra att vi drar, aldrig någonsin mer kommer hem igen.
för det här blir alltid fel.
Snälla lyssna på mig, förlåt för allt.
Kan vi spola tillbaka en timme, för jag vill inte att du ska gå din väg.
Och nu står vi här som så många gånger förut medan allting går isär framför ögonen på oss.
Försök och förstå vad jag menar och inte vad jag sa.
Jag vill bara ha dig i hela världen varför kan inte allting vara bra?
Varför måste det sluta i tårar, skrik, bråk och panik?
Bara explodera ur all kontroll. Båda mår skit, jag förstår inte.
vi kan väl resonera som vanliga människor med alla andra förutom varandra,
hur svårt kan det va?
Men jag går vid din sida genom eld om det krävs för att vi ska få det bra.
Inget runt omkring mig känns alls lika stort som vi.
Ändå frågar jag mig hur vi tog oss hit.
svett blod och skit och allting känns så orättvist