mystoryyy

vi tar dehär igen. för dehär, jag har börjat lessna, you know?
och de skrämmer mig, de skrämmer mig som fan att de är mindre
än två månader kvar tills nyårsafton.
jag älskar nyårsafton och jag är en av dom som planerar
inför nyårsafton länge och mycket för jag vill att allt ska va sådär
bra. och jag tänker inte så mycket på dehär, på oss förrän jag står
där på nyår och klockan börjar närma sig tolvslaget. då tänker jag på oss.
jag vill inte det men du har litegrann förstört nyår för mig. men bara lite
och för varje år som går så blir det lättare, i guess.
men den där kvällen för nästan två år sen så trodde inte jag att
vi skulle sitta här nu, så trasiga, så förstörda av varandra.
vi sa hej den kvällen. och jag hade aldrig ens planer på att det skulle bli något
mer, nånsin.
och ju mer jag tänker på dehär, desto mer inser jag att det alltid är du som
pushat oss. jag har alltid trott att de var jag som ville, jag som ville mycket mer än du.
det var jag som grät över oss. de var jag som skrek o hatade allt.
men du kanske gjorde likadant?
du kanske tänkte samma tankar som jag. jag har nog brytit kontakten med dig
lika många gånger som du brytit med mig, men efter varje gång, vare sig de
varit du eller jag som brytit så har jag bestämt mig för att aldrig ens kolla på dig igen.
det har alltid varit du som tagit upp kontakten. varenda gång är det du som sökt upp mig igen,
frågat mina vänner efter mitt mobilnummer, skickat meddelanden på facebook, puffat mig,
ringt mig mitt i nätterna eller bara skickat ett sms. i vilket fall som helst så har det alltid varit du.
jag har mått dåligt, önskat att allt skulle bli bra men jag har aldrig hört av mig till dig
för jag vet hur det slutar. men nu står vi här igen, och jag vet varför du hör av dig den här gången.
jag är lycklig, de är inte du. även om du kanske inte inser det själv så hatar du att jag är glad
och lycklig utan dig, när du inte får känna samma sak med någon annan.
och nu vill du kliva in i mitt liv igen, förstöra o skaka om lite bara för att sedan kliva ut igen.
för då är vi på samma nivå igen. då kommer vi båda vara lika trasiga och förstörda igen,
fast på varsitt håll. men du slipper iallafall dö av tanken på att jag är lycklig utan dig.
du klarar inte av det va? att veta att jag liksom lyckas utan dig.
och den dagen du är lycklig igen, utan mig, så kommer du aldrig ägna ens en tanke åt mig
förrän du står där igen, trasig och olycklig.
den här gången kommer inte det funka, jag har lärt mig det här spelet nu och jag kan
spelreglerna bättre än någon annan. och jag kommer spela, tro mig.
men jag kommer göra det på rätt sätt också, inget fusk, inget fult spel. bara ren
o skär jävla sanning.

jag vet att du vill att jag bara är lycklig så länge jag är med dig,
men jag är lika lycklig utan dig, om inte lyckligare.
men nu gör vi dehär en gång för alla, vem som vinner?
vi får se.
jag bryr mig inte, jag är lycklig i vilket fall som helst
men dehär, du och jag, vi måste få ett slut.