mystoryyy

shit. allt är bara så jävla knas nu och jag orkar verkligen inte med allt dehär. alla jävla tankar.
igår pratade jag i två timmar med en människa som alltid betytt så mycket för mig
trots att vi båda är två stora idioter och det vi har är någon form av hatkärlek.
jag kan inte ens förklara men vi tillsammans är så kaos, fast vi är fina tillsammans
och jävligt bra. och vi har fortfarande inte gett upp varandra efter år tillsammans av
fullständigt kaos.
och precis så som jag brukar säga till honom när vi aldrig förstår varför de blir som de blir,
vi kan vinna mot hela världen men inte mot oss själva.
allt med oss är fint men på ett tragiskt sätt. för vi vet vad vi vill
och vet vart vi ska men vi når aldrig dit, vi står kvar på samma ställe
och trampar och trampar för att ta oss framåt.
har varit skit så vi krigar i upprivna sår
hamnar i blodiga bråk, skriker på varann fast på olika språk
ligger vaken på natten när du sover,
vi lever i en lögn men jag ljuger så dåligt.
och vi försöker och försöker.
gör allt för att de ska funka, ibland går de bra men just nu krigar vi
mer än någonsin för att dehär ska hålla. vi vet båda vad vi vill,
men ingenting blir nånsin som vi planerat
och när vi står där o slåss och gråter över att inget blir som de ska
så undrar jag alltid samma sak, hur kunde de ens bli såhär?
vi, vi som är så jävla bra och skulle kunna vinna över hela världen om vi bara
försöker lite till.
varför går de inte? vi vill ju dehär mer än nånting annat.
jag hatar oss så mycket för allt vi gjort o sagt och tankar vi tänkt
som vi aldrig skulle tänka. minnen som etsar sig fast och vägrar släppa
taget och där står vi, så jävla tragiska och förstörda.
förstörda precis som alla glas vi kastat sönder i ren desperation.
och om de inte funkar snart så kommer jag falla sönder helt.
jag vill bara att allt ska bli bra fina fina du.
och efter samtalet igår, efter allt vi sa, alla planer vi har för framtiden
så gör allt så ont. allt jag gör påminner om dig och
jag hoppas verkligen att vi får allt att funka nu.
snälla älskade du, vi försöker nu.
vi har kommit till en punkt då vi antingen satsar allt eller bryter
helt men jag ger inte upp de vi har, du och jag, de betyder mer.