mystoryyy

känns som att jag inte riktigt orkar med mitt liv just nu. eller jag gör väl inte ens de egentligen. var nog länge sen jag gjorde det men de händer alldeles för mycket nu och jag är alldeles för trött för att hänga med. vill helst sova flera dygn samtidigt som jag skulle behöva klona mig för att hinna med allt som måste göras. men jag vill inte för jag orkar inte och alla krafter i kroppen är slut och jag vet knappt vad jag heter längre och jag har vänt på dygnets alla timmar tusen gånger om och nu är min dygnsrytm helt fel på alla möjliga sätt. orkar inte göra nåt åt saken heller utan sover bara då jag är trött och då de finns möjlighet till att sova. jag vill skrika för att alla i världen ska höra att jag fått nog och för att min kropp protesterar och när jag äter så säger magen ifrån och jag får inte i mig mer mat än ett spädbarn och jag somnar gråtandes för att livslusten är borta och det tar tre timmar för mig att vakna på morgonen, innan det vet jag inte vad jag gör och är okontaktbar och är det dåligt väder så kliver jag inte ens upp för jag orkar inte gå ut när solen inte lyser för det gör mig bara ännu mer ledsen och det har jag inte tid med och jag har humörsvängningar värre än en klimakteriekossa och jag orkar inte skrika på småsaker som att jag inte hittar plattången på morgonen eller pågrund av att en nagel går av lite. och jag lyssnar på låtar som jag förbjudit mig själv att lyssna på för jag tänker alldeles för mycket och jag överreagerar och analyserar allt och jag hatar hela världen för att livet är orättvist och dör vi på lördag har allt varit i onödan för jag har inte hunnit med allt jag ska hinna med och jag får inte dö såhär, jag måste ju dö lycklig. men vi dör inte på lördag, jag har ju sagt att jag inte har tid med att dö. och jag måste dö lycklig så gubben som sa det där får minsann tänka om för jag behöver några år till innan jag kan dö. det är kaos här hemma och det speglar väl mitt innre ganska bra och egentligen bryr jag mig inte men jag blir less över att det är stökigt för det ska vara ordning och jag vill kunna se mitt svarta klinkergolv och jag vill slippa kliva på massa saker och svära för att det gör ont och jag trött på dig och jag är trött på henne för att hon hatar mig och hon känner mig inte och det går inte ihop för man kan inte hata en människa man inte känner eller? och jag mår dåligt och huvudet snurrar och jag hinner inte med mig själv och det enda jag hör är smattrandet av knapparna som trycks ner av mina fingrar och anton kristiansson som sjunger för mig tyst i bakgrunden och jag vet inte vad jag egentligen skriver och jag skiter i om nån läser allt det här eftersom att jag inte ens kommer göra det själv och jag måste sova innan jag svimmar av tankarna som exploderar i huvudet och jag svär över att du är borta och att du varit det i flera månader nu och jag somnar gråtandes även inatt för att jag inte orkar med mig själv och jag ber att det är sol imorgon så min livslust kommer tillbaka. åtminstone lite. godnatt