there is no time for us but thw world just don´t understand

Jag har inte sett dig på tre månader nu kanske. och det var två månader sen du ringde mig mitt i natten helt random. jag hade inte förväntat mig att höra nåt mer från dig. någonsin. så en natt ringde du.
jag full och halvsovandes svarade hej halvt sluddrande utan en aning om vem de var.
första tanken var att de va nån av dom som vi var på samma fest som för några timmar sen
och att dom letade sovplats. men sen tyckte jag att jag kände igen rösten lite fööör mycket
för att de skulle stämma. sen säger du: hör du vem de är? och jag svarar lite små skrattandes nej.
och när du sa: men de är ju jag. då kopplade de på en gång och mitt skratt försvann på en tiondels sekund.
och jag blev klarvaken på en gång. du frågade vart jag var och jag hörde att du blev besviken när jag sa att det
var över 80 mil mellan oss. jag skulle inte komma hem förrän nästa vecka. vi pratade ett tag till och innan du la på så sa du: pusshej, jag saknar dig gumman.
jag svarade pusshej sen la du på.
trots fyllan så blev jag sömnlös den natten. samtalet spelades upp tusen gånger i mitt huvud
och jag började tänka på varför du ringde mig, de var ju så länge sen vi pratade.
hur du fick mitt nummer, jag hade ju ett nytt.
varför ringde du mig, just mig, av alla tjejer i världen så ringde du mig.
och jag blev faktiskt lite gladare över att de var just mig du ringde den där natten.
och några veckor senare började vi bråka och jag hörde inget mer.
den dagen trodde jag att det var över föralltid. de hade varit bäst så.
men igår fick jag ett sms från dig: vaken?
inget mer. bara vaken och ett frågetecken.
jag svarade ja och konversationen var igång igen.
skillnaden på den här gången och alla andra gånger: jag var otrevlig och förbannad.
jag skrev hur less jag var på att de alltid var likadant och att du alltid glömde bort mig.
du skrev att du aldrig skulle glömma bort mig. men jag lugnade ner mig lite och
vi pratade normalt igen. om allt möjligt.
och idag när jag kollade på alla studenter stod du där helt plötsligt.
hjärtat slog volter och jag kom ihåg varför jag tyckte om dig så mycket.

men jag vill inte mer. du förstör ju mig helt och hållet.
fan för dig.

allt handlar om dig. 
allt handlar om mig.
allt handlar om oss.

fastän jag börjat från början,
så vill du aldrig släppa taget om mig.
och fast jag bara vill glömma,
så handlar allt om dig





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

När det står en liten röd stjärna (*) vid ett fält betyder det att det fältet måste fyllas i för att kommentaren ska kunna visas :)<3

* Ditt namn:
Kom ihåg uppgifterna?

Din E-mail: (Visas bara för mig)

Länk till din hemsida/blogg (valfritt):

* Här kan du kommentera tills du sprängs:

  • Till bloggens startsida