mystoryyy

gruvar mig så mycket inför din begravning.
fyfan. kommer gråta sönder.
kommer inte orka. fuck this.
vill inte. kan du komma tillbaka?
kan jag inte få sitta där i köket med dig
mitt i natten och snacka skit?
bara en sista gång?
så att vi får säga allt det vi aldrig
brydde oss om då. allt det vi aldrig hann säga.
så att vi kan hata hela världen tillsammans en sista gång.
en sista gång. jag vill se dig skratta igen.
jag vill höra dina söta efterblivna kommentarer igen.
jag vill höra dig svära och skrika över en liten skitsak
som att du slår armbågen i väggen eller råkar sparka
in knäet i dörrkarmen.

jag behöver någon som kanske egentligen inte bryr sig ett
skit, men som trots det sitter där och lyssnar när jag
berättar om alla töntiga bråk med onödiga människor
och om alla konflikter och allt mitt jävla drama.
jag behöver någon som bara sitter där,
som kollar på mig och nickar och förstår.
som verkligen förstår även om inte det blir sagt
så ser jag ändå. så såg jag ändå att du förstod.
att du visste hur det var. att du brydde dig.
att du ansträngde dig.
det var det jag behövde då. och det är de jag
behöver nu. nu när allt är kaos.
jag vill att du tar min telefon och letar fram numret
till människan som sårat mig bara för att du tänker
ringa och mordhota idioten.
för att vi inte träffades så ofta men du skyddade mig
med ditt liv ändå.
och trots att allt flippade där i slutet och att
gamla du försvann och nån annan tog din plats.
nån som jag inte kände, nån som inte kände mig
och dom där varma ögonen var utbytta mot kalla
svarta ögon och även om du inte sa att nåt var fel
så såg jag ändå. och du var inte den du brukade vara
och en del av dig var redan då död.
men jag trodde ju att du skulle komma tillbaka.
att allt skulle bli som vanligt.
men nu är du död och nu får jag klara mig utan
dig och nu får jag fixa ett sätt att överleva.
vi ses i nangijala. jag vet att du sitter där med ♥
och att ni kollar ner på mig och skrattar över
att jag är så förbannat tjurig och envis
och för att jag har bestämt mig för att klara mig utan
er två dårar som skulle förgylla resten av mitt liv
med era skratt och att ni alltid skulle hjälpa mig
och skydda mig.
nu sitter ni däruppe och skrattar åt hur jag försöker
kämpa för att skydda mig själv och hur jag kämpar
för det som är rätt och gör allt det ni brukade göra
för att hålla en liten del av er vid liv
för det är så satans jävla tomt utan er.
livet är så mycket tråkigare utan er två.
mina solstrålar.
en dag ses vi alla tre i nangijala.
jag håller ställningarna här nere om ni
lovar att hålla ställningarna där uppe tills jag
kommer.