mystoryyy

och du är död och det enda som finns kvar inom mig är två rökfyllda lungor och ett krossat hjärta. luften tog slut för länge sen. orden likaså.
jag vet inte vad jag ska säga eller vad jag ska göra längre. once again har denna sjuka värld tagit en otroligt fin och älskad människa ifrån oss.
att vara med när din "låtsasmamma" fick beskedet om att du är borta, var bland de jobbigaste jag gjort på jävligt länge. jag hade inte tid med min egen sorg och jag hade inte tid att känna min egna jävla smärta. jag satt bara där på altanen med din mamma i ett krampaktigt grepp när hon skrek gång på gång; han är död. han är död. han är borta. han finns inte längre. och hon skrek. länge. och där satt vi på golvet och hela livet rasade framför oss. för du är död och jag kommer aldrig mer få se ditt leende. när jag kom hem den dagen kom smärtan som ett slag i magen. då hade jag trängt bort smärtan och verkligheten hela dagen och fokuserat på att finnas för din familj.
idag åkte jag ner till vattnet, din plats. jag satt där i två timmar, tände ljus och fixade lite. de är fint där. de är en fin plats. de är fint på kvällen när solen går ner över vattnet och ett rödgult ljus sprider sig över himlen och de ser ut som att vattnet brinner. de känns konstigt att sitta där på din plats själv. jag vet att du sitter bredvid och ser mig. men vi kan inte prata med varandra. jag ser dig inte men känner att du är där i närheten.
för varje bra sak man gör bygger man sitt paradis. för varje dålig sak man gör bygger man sitt helvete.
simma lugnt i paradiset bror. vi ses i nangijala.
hälsa ♥ att jag saknar honom massor.
ta väl hand om varandra där uppe
så syns vi den dag de är min tur.