mystoryyy

jag borde vara glad lycklig och helt galet kär just nu men jag kan inte.
en del av mig är det. en del av mig dansar påväg ner till bussen och njuter
av solen och värmen. en del av mig skrattar hela dagarna och en del
av mig skriker av lycka varje gång jag läser ditt namn på displayen
till min trasiga iphone. men den delen av mig som inte kan sova på nätterna
för att tankarna snurrar och för att jag vill gråta men kan inte, den
delen av mig finns fortfarande kvar. panikångesten, hatet, rädslan
och allt det finns kvar. rädslan för att bli lämnad själv.
rädslan över att allt dehär bara är ett spel för dig
och att du inte alls menar det du säger.
och varje gång du ligger bredvid mig och håller om mig
försöker jag pausa tiden och försöker memorera
hur de känns för att sedan när du sårar mig så ska jag
kunna spela upp allt dehär i huvudet och plåga mig
själv mer än innan.
de är sommar och jag borde vara lycklig
men jag kan inte riktigt vara det
för att de händer alldeles för mycket och
jag hinner inte.