in joy and sorrow

längtar för fullt tills på torsdag, då jag äntligen får sätta mig på bussen och åka till mina pinglor som jag saknar
otroligt mycket just nu. peppar som fan. inte alls länge kvar nu, känns otroligt skönt.

vill få min lillebror att förstå hur mycket jag älskar han,
få han att förstå att jag skulle offra mitt eget liv
för hans skull om de skulle behövas.
att allt jag gör, gör jag för hans skull.
när jag trycker upp killar mot väggen för
att dom bråkat med honom så gör jag det
för att jag älskar honom.
och när jag ljuger för honom för att sanningen är alldeles för hård.
fast han förstår inte det. och då får det väl
vara så. jag hoppas att han om några år kan kolla tillbaka
på allt och förstå varför jag gör vissa saker nu.
jag kommer alltid att älska mina bröder,
dom är allt jag har.


fortsätt kommentera förresten!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

När det står en liten röd stjärna (*) vid ett fält betyder det att det fältet måste fyllas i för att kommentaren ska kunna visas :)<3

* Ditt namn:
Kom ihåg uppgifterna?

Din E-mail: (Visas bara för mig)

Länk till din hemsida/blogg (valfritt):

* Här kan du kommentera tills du sprängs:

  • Till bloggens startsida