/din förevigt
börjar om från början nu. tar mina saker och åker hem till den lägenhet jag hade planer på att lämna för alltid. du är viktig men kommer aldrig bli lika viktig som jag är för mig själv. jag och min egen lycka är viktigast just nu. jag har suttit här förut, inte under samma fläkt i samma lägenhet men under en annan fläkt, i en annan lägenhet. men tankarna jag har nu, hade jag då också. samma ångest, lika tårfyllda ögon. skillnaden på nu och då är att jag vet vad som är rätt och vad som är fel. då trodde jag alltid att allt skulle bli bättre om jag bara ansträngde mig lite till, försökte lite mer. idag vet jag att felet inte sitter i mig. jag kan inte vinna, inte denna gång heller. så jag har bestämt mig för att gå. jag tar mina saker och lämnar oss. det kommer göra ont, jag kommer gråta, jag kommer skrika och slåss och ångra att jag gick ut genom den här dörren. men förhoppningsvis kommer det vara värt det. jag kommer bli lycklig igen, något jag aldrig kommer bli om jag stannar här hos dig. förlåt för att jag inte orkar kämpa. förlåt, jag älskar dig och min dörr står alltid öppen för dig och den dag du känner att du är redo att lämna det liv du lever, då står jag nog här och väntar. /förevigt din
